Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fröken Rudenschöld berättade i ett af sina bref, att Rosenstein en
gång, då talet föll på jakobinismen, jämfört denna benämning
med namnet »svenska ryssar» under kriget. »De som skreko värst
mot jakobinerna voro de, som nu helst skulle vilja åstadkomma
en hvälfning till sin fördel; liksom de, som mest talat om
»svenska ryssar», just voro de, som genom en skamlig fred velat
bringa Sverige under ryskt ok». Dylika underrättelser kunde ej
stämma Armfelt blidare mot den gamle vännen från konung
Gustafs dagar [1].
Redan före sin afresa hade Armfelt, såsom vi sett, varit
högst orolig för Gustaf Adolfs öde; de underrättelser, han
sedermera erhöll om konungens nervösa sjukdom, hvilken gaf
[1] Armfelt tillmätte Rosenstein ett inflytande, som denne icke egde.
Hertigen-regenten talte sällan med honom; Rosenstein liknade «ces temples
qu’on estime, à cause de leurs ornements intérieurs, mais qu’on ne fréquente
pas, puisqu’il n’y a pas de culte«, skrifver, spirituelt nog, Armfelts blifvande
legationssekreterare Lagersvärd (26/10 1792). Armfelts förbittring mot
Rosenstein kom emellertid till dennes kunskap; och han sökte i tvenne märkliga
bref (21/11 1792, 8/1 1793) till Armfelt att förklara sin ståndpunkt och häfda sin
tacksamhet för gamla förbindelser. Han ville vederlägga ryktet att han vore
jakobin: «C’est à présent l’accusation favorite de certaines gens. J’ai approuvé
plusieurs des principes de la première assemblée, et je l’ai dit hautement.
J’ai détesté et je déteste les jacobins de tous les pays. Il y en a chez nous.
Ce sont ceux qui auraient joué en France le rôle des Robespierre et des
Péthion, de même que ceux-ci auraient joué le leur en Suède. — Je crois
remplir mon devoir en donnant au roi des principes justes, et tels que la
conjoncture actuelle les préscrit. Ce n’est pas par des déclamations, encore
moins par des actes de rigueur, que les souverains peuvent espérer de prévenir
des révolutions, semblables à celle de France; c’est par la justice, par l’économie,
par le choix des personnes qu’ils employent. Au reste, je ne lui inspire aucune
prédilection pour quelqu’un des partis qui ont divisé la patrie. Je lui
présente comme modèle ce grand roi, dont il porte le nom, et qui a su réunir
tous les esprits«. — Armfelt har till dessa bref gjort marginalanteckningar,
som visa huru föga han trodde på deras uppriktighet; och i en af dem
karakteriseras Rosenstein såsom «homme d’esprit, grand ami de Condorcet et
admirateur et sectataire de la révolution Française, dont il inocule
lentement et sourdement les principes«. Bland Armfelts papper (i R. A.) finnes ett
med abbé d’Hérals hand skrifvet vidlyftigt koncept till svar på Rosensteins
bref. Det innehåller ett slags rojalistisk trosbekännelse och häftiga utfall
mot filosofien och «l’esprit factieux«. Följande ord syfta direkt på
Rosensteins ställning: «Il est déplorable que les académies, que celle d’Upsal,
comblée dans son ensemble et dans ses membres des bontés du feu roi, se
soit laissée aller à la provocation la moins mesurée de cette liberté fatale«.
— Detta svar, hvilket Armfelt synes hafva tillmätt en viss vigt, skickades
af honom i afskrift till fr. Rudenschöld, som lät det circulera bland
gustavianerna, af hvilka det mycket beundrades. Abbé d’Héral torde hafva varit
dess egentlige författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0058.html
