Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något äfventyrlige motståndare från finska kriget, som hos de
franska prinsarna fäste uppmärksamheten på att Armfelt med
ära deltagit däri. Om sitt samtal med honom berättar Armfelt:
»Prinsen af Nassau talte mycket med mig om kriget mellan
Sverige och Ryssland och om de orättvisa omdömen, för hvilka
hans uppförande mot salig konungen varit utsatt. Han gjorde
också en ursäkt för sitt beryktade bref till Gustaf III, som
trycktes i alla tidningar och som var så föga passande gent emot en
regerande monark. Han gjorde nu denne konung all den
rättvisa, som han förtjente, talte med deltagande och smärta om
hans död och visade det lifligaste intresse för den unge konungen
samt tillade, att han t. o. m. med uppoffring af sitt lif skulle ha
velat visa hans fader all den vördnad och tillgifvenhet, som han
alltid hyst för honom. Vi kommo småningom att tala om
sakernas nuvarande ställning i Sverige, och jag lofvade honom att
inom kort lemna honom en öfversigt af dessa förhållanden i en
skriftlig uppsats, som han kunde använda så, som han funne
lämpligt. I själfva verket kastade jag också ned på papperet
mina tankar härom, så fört jag kommit hem, och skickade min
uppsats till prinsen af Nassau, som följande dagen eller samma
afton sade mig, att han skulle använda den».
På hvad sätt denna uppsats blifvit »använd» är obekant;
antagligen i någon af tidens rojalistiska ströskrifter eller
tidningar [1]. I den utländska pressen uppdöko nämligen tid efter
annan notiser om Sverige, mest i »jakobiniskt» intresse, hvilka borde
framkalla gensagor från »rojalisterna». Den franska
»Moniteuren», jakobinernas officiella organ, hade länge i höga toner prisat
den sakernas nya ordning, som inträdt i Sverige under
hertigen-regentens och Reuterholms visa styrelse: dess uppgift vore att
godtgöra alla orättvisor, som begåtts af Gustaf III, »ce despot
chevaleresque», och dess afsigt vore att återställa
regeringsformen, sådan den varit före 1772 års revolution, hvilken vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
