Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han, och det ett år gör för att operera sådana olyckor, kan ej
ett sekel reparera» [1].
Det var under denna vistelse i Aachen, som Armfelt
erfor, att han blifvit skild från sina ämbeten i Stockholm, hans
hustru måst utrymma bostaden i öfverståthållarehuset, och att
han själf skulle skickas i en hederlig landsflykt till Italien. Han
ansåg, sjuk och lidande som han var, att denna långa resa
under en ogynnsam årstid skulle blifva en »convoi funèbre», och
förmodade, att afsigten vore att »döda mig på landsvägen,
efter man ej utan orätt och förbannelser kunnat få mig på
schavotten».
Såsom nämndt är, brådskade han icke med att anträda
resan söderut. Han valde den långa omvägen öfver Wien för att
komma till Italien, enligt sin egen uppgift för att undvika
krigsoroligheterna i de länder, som gränsade till Frankrike.
Dessförinnan gjorde han dock, efter slutad badsejour, i början af Oktober
en utflygt till Holland och Belgien, åtföljd af sin ofta nämnde
reskamrat, major v. Hess. Ett löst förslag att därifrån begifva
sig till England och i Bath fortsätta badkuren var äfven å bane,
men afråddes från Sverige och förföll [2].
Äfven i Nederländerna lefde man under »jordskalfvet af
franska revolutionen»; äfven här vimlade det af emigranter, och man
tänkte och talte endast om Frankrike. Nederländerna blefvo
också kort därefter den krigsteater, där revolutionens armé under
Dumouriez vann sin första afgörande seger.
Öfver Maestricht, där Armfelt såg franska prester, som
efter d. 10 Augusti flytt från Frankrike, gå omkring och tigga,
och hvarest han redan vid första inträdet i Nederländerna tyckte
sig finna, att landet var »fullt af jakobiner», begaf han sig i
Oktober till Amsterdam. Han sammanträffade där med en
landsman, baron v. Ungern-Sternberg, blef genom honom införd i
kretsen af den stora handelsstadens rika patricier, och njöt, så
godt hans hälsa tillät, af den storartade holländska gästfriheten
i mat och dryck: »frukostar, middagar, supéer, skrifver han,
aflöste hvarandra så flitigt, att jag knappast hann se något af
stadens märkvärdigheter». — I det närbelägna Haag, arfståtållarens
residens, träffade Armfelt en af sina forna kamrater, majoren och
legationssekreteraren v. Rehausen, som genom hans inflytande
kommit in på den diplomatiska banan. Rehausen, under en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
