Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Preussens envoyé, en af mina gamla bekantskaper. Jag gjorde också
ganska ofta min uppvaktning hos M:me de Brionne, som lefde
högst indraget, och några andra franska emigranter».
»Styrelsen i Bryssel var icke utan farhågor; men ingen
ansåg faran så öfverhängande, som den verkligen var, och alla de
förslag, som man gjorde den regerande ärkehertiginnan, att hon
skulle söka vinna ständerna i Brabant genom att återgifva dem
deras privilegier, blefvo utan verkan. Mot detta pris samtyckte
t. o. m. ständerna att ställa 60,000 man i vapen för landets
försvar, något som icke var utan sin vigt. Men »la joyeuse entrée»
tillkännagafs icke förr än samma dag som ärkehertiginnan blef
tvungen att lemna Bryssel; och fransmännens framgångar hade
i någon mån gjort alla den kejserliga regeringens åtgärder
misstänkta och gagnlösa. Jag hörde hos fru Sullivan alla aftnar
under hela den tid, jag var i Bryssel, baron Breteuil, som varit
fransk inrikesminister, grefve Metternich, som varit kejsarens
ambassadör i Paris, och flere andra framstående personer samtala
om den närvarande krisen; men ingen kunde komma öfverens
om medlen att draga sig därur. Från Paris fingo vi ganska
färska och på samma gång högst nedslående underrättelser om
det olyckliga konungaparets fasansfulla belägenhet. Alla, som
ännu icke afsvurit hvarje känsla af rättvisa och mänsklighet, voro
mera oroliga öfver de faror, som hotade dessa högtstående
olycksoffer, än öfver dem, som omedelbart hotade dem själfva. —
Dumouriez höll just pä att tränga in i Brabant i spetsen för en
armé af 80,000 man med en ofantlig massa kanoner, som han
medfört från de eröfrade gränsfästningarna. General Clairfait
insåg nog, att det var omöjligt att med 15 till 20,000 man
behålla och försvara höjderna vid Jemappes, hvarest prins Albert
intagit sin ställning, och Clairfait var af den åsigt, att man icke
borde där invänta fienden. Men alla hans föreställningar voro
onyttiga; man envisades att vilja behålla denna ställning.
Jag befann mig hos M:me de Brionne, då hennes son, prinsen af
Lambesc, berättade henne, att man beslutat att hålla fast vid denna
position. Det var d. 5 November på aftonen».
»Den 6 var jag på stadens allmänna promenadplats,
hvarest alla mäniskor stodo och lyssnade och tydligt hörde en
fruktansvärd kanonad. Ännu var man dock ganska lugn, och det
var icke förr än mot aftonen, när man fick veta de kejserligas
nederlag, som bekymmer bemäktigade sig alla sinnen, som icke
voro jakobinska. Neapolitanska ambassadören återkallade
ögonblickligen sin inbjudning till en stor middag följande dagen; man
tänkte icke på annat än fly. Ärkehertiginnan-regentinnan, prins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
