- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
83

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Långsamt tågade nu denna »karavan» genom mellersta
Tyskland till Dresden, hvarest ett längre uppehåll gjordes.
Vägarna voro halsbrytande, och oupphörliga äfventyr med
sönderbrutna resvagnar, snöhinder o. s. v. gjorde, att man på vägen
dit från Düsseldorf öfver Paderborn, Kassel och genom
Thüringen tillbragte nära en månad. Några dagars uppehåll gjordes i
Kassel, och i Gotha aflades ett besök vid den högt ansedde
hertig Ernst III:s lilla hof. Armfelt berättar om detta sistnämnda
i sina otryckta memoarer:

»Under vårt uppehåll i Gotha blefvo vi inbjudna till
hofvet. Oaktadt alla ursäkter och invändningar, ville man se oss i
våra resdrägter. Hofekipager, omgifna af fackelbärare, kommo
och hemtade oss på aftonen till ett samqväm, som kan förtjena
omtalas. Fastän det kanske icke i Europa finnes några hof,
hvarest etiketten är så sträng som hos Tysklands små suveräner, så
var man dock nog god att fritaga oss från alla dessa
ceremonier, på hvilka vi icke syntes förstå oss synnerligen. Vår
presentation gick rätt enkelt till, och sedan satte man sig att spela.
Den regerande hertigen spelade icke; hertiginnan spelte ett parti
whist med furstinnan Menschikoff, en hofherre och mig; men
Hennes Höghet sysselsatte sig så mycket med politiska
diskussioner under hela partiet, att hon nästan icke lemnade någon
uppmärksamhet åt spelet. Hennes beundran för franska
revolutionen hade stigit till en sådan entusiasm, att hon icke kunde
styra sin vrede öfver dem, som vågat sätta sig emot de filosofiska
nyhetskrämare och upprorsmakare, som vändt upp och ned
på Europas vackraste konungarike. — Jag gjorde ingen
hemlighet af, att jag också förtjente hennes vrede på grund af de
önskningar, som jag hyste emot Frankrikes pånyttfödare; och
under en skämtsam ton, hvilken ofta tillåter att säga rätt skarpa
saker, försökte jag att visa henne, att hennes politiska åsigter
vore farliga för det allmänna lugnet, därföre att de moderna
samhällslärornas sätt att omskapa staterna skulle medföra
oupphörliga strider emellan de fattigare samhällsklasserna och dem,
som egde något. Och för öfrigt, sade jag, hvad äro dessa nya
principer, dessa upptäckter, som man påstår vara gjorda i vårt
århundrade, annat än filosofiska abstraktioner, vidunderliga
kombinationer, genom hvilkas hjälp man inbillar sig, att man kan
förena hvad man kallar frihet med den myndighet, som är
nödvändig för att uppehålla ordning och laglydnad? — Jag
fortsatte i samma anda, men mina resonnementer förblefvo utan
verkan, och hertiginnan svarade helt kort: »Ni skall en dag ändra
åsigter, herr general, ty förr eller senare skall rättvisan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free