- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
108

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inberättade Lagersvärd i hemlighet åtskilligt rörande Armfelts
förhållande i Italien, hvilket icke kunde annat än göra denne
ytterligare misshaglig i regeringens ögon; och då man längre fram
trodde sig kunna beslå honom med högförrädiska stämplingar, gaf
Lagersvärd föga efter för sin yrkesbröder Piranesi i nit att
bespeja hans åtgöranden [1].

Den nye svenske ministern ställde sig från början på en
vänskaplig fot med sina underordnade. »Jag bemötes med den
mäst upptänkliga vänskap och höflighet», skrifver Lagersvärd.
Och Piranesi berättar [2] kort efter Armfelts ankomst, att denne
talte med honom »di cuore aperto», och fann därjämte att han
föreföll rätt lugn och sansad. Ännu icke fullt underkunnig om
Reuterholms afsigter och stämning mot Armfelt, tillägger han
i samma bref om denne: »Fastän jag aldrig har tyckt om
honom, högaktar jag honom dock för den fasthet, som han visar
så väl i motgångens som medgångens dagar» — ett föga
förtjent beröm, som Piranesi förmodligen vid närmare besinning helst
velat hafva osagdt.

I Rom återsåg Armfelt mer än en af sina bekanta från år
1783. I främsta rummet gällde hans besök kardinal de Bernis,
som å sin konungs vägnar visat konung Gustaf och hans följe
en så lysande gästfrihet, nu åldrad, betryckt och bekymrad
öfver sitt fäderneslands öde, men ännu liflig och spirituel. Han
fällde tårar vid tanken pä Gustaf III:s minne. Prinsessan Santa


[1] Armfelts vän Franc, som sedan länge kände «den pilten«
Lagersvärd, kallar honom «ej elak«, utan «en god slarf«, men uppmanar Armfelt
redan i December 1792 att vara försigtig i sina utlåtelser och med sina bref.
I början af 1793 skrifver han: «Om nu Lagersvärd, antingen efter ordres eller
för att ställa sig in, skulle meditera att bortsnappa de bref, Herr Baron
härifrån erhållit och erhåller, för att skicka dem hit, i så fall vore det onödigt
att befrämja dess uppsåt och vara dupe af hans förställning«. (Anf. st. s.
45, 65). «Icke tror jag honom, heter i ett annat bref (26/7 1793), à l’épreuve
af frestelsen att här kunna göra sin cour för att bereda sin lycka och skaffa
sig större moyens att roa sig«. I själfva verket var Lagersvärd en föga
betydande personlighet, som dock icke torde hafva saknat sina älskvärda sidor
och icke utan lätthet förde sin penna, ehuru han visserligen icke blef någon
diplomat af högre ordning. Hans förhållande i den Armfeltska saken
inbragte honom lika litet heder som fördelar; i stället verkade det länge
hämmande på hans framtid. Han blef för sina återstående dagar bofast i Italien,
länge i den anspråkslösa ställningen af chargé d’affaires, efter någon tid med
titel af kansliråd. Omsider befordrad till envoyé, slutade han först nära 80-årig
sin bana under Karl Johans regering.
[2]
Till Reuterholm 27/3 1793 (R. A.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free