- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
121

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ännu gladare än sällskapslifvet vid Pisa-badet var det, som
fördes vid Lucca, hvarest Armfelt jämte sin familj tillbragte en
del af Augusti. »Där njöt man, berättar han, på samma gång
af ett angenämt umgängeslif och af landtlifvets behag. Vi roade
oss tappert, dansade om nätterna midt i parken, omgifna af
bondfolk, som vi drogo in bland oss och förmådde att taga del
i våra danser och upptåg. Noblessen i Lucca tog däraf sådan
anstöt, att man gjorde oss formliga föreställningar, och vi
uppförde oss därefter mera försigtigt.» — Bland dem, som deltogo
i nöjena i Lucca, nämner Armfelt prins August af England,
hvars bekantskap han gjort vid Pisa-baden, lady Elisabeth Monck,
»en bland de vackraste qvinnor i Europa,» och hennes syster,
den nyssnämnda lady Anne Hatton, lady Spencer, lady
Bessborough och lady Hervey. Med flera af dessa damer fortsattes
förbindelsen sedermera under vintern i Neapel; och de sköna
visade sig i det kritiska ögonblicket icke sina riddare otrogna.
I Neapel återfann han äfven en af de damer, som bidragit att göra
hans vistelse i Genua angenäm, den vackra fru de Surian, född
Arfvedsson, gift med en fransk emigrant från Marseille, hvilken
användt Armfelts bemedling för att från Genua få öfverflytta till
Neapel [1].

*




[1] Det var förmodligen om denna dam, som Armfelt skref till sin
hustru, att hon vore «bien plus dangereuse, plus mesurée dans sa conduite,
mais du fond bien plus folle« än ett par af de engelska damerna, ehuru en
af dem, lady Anne Hatton, plägade underteckna sina bref till Armfelt med
signaturen «la petite folle«, «lilla tokan.« Då och då omnämnas i Armfelts
hrefväxling med hans hustru under vistelsen i Italien så väl de engelska som
de ryska väninnorna. Grefvinnan Armfelt fann (bref till Armfelt från Lucca
18/8), att lady Bessborough och «tokan« voro «ett par extraordinaira
människor; den sistnämnda from som ett lam, men oförsigtig« — ett omdöme, som
ej jäfvas af dennas ännu bevarade bref till Armfelt. «S:te Anne, la fleur des
miladis,« såsom hon nämndes i ett bref till Armfelt, torde icke hafva gjort
skäl för helgonnamnet: Armfelt hade tydligen alldeles förvridit hennes
hufvud, som det synes nästan mot sin vilja. «Milady Anne, tillägger grefvinnan
Armfelt, vous aime de tout son coeur; elle m’a chargé de vous le dire et va
j’espère, arriver ici pour confirmer ce que je viens d’écrire. Elle ne pense
qu’à vous et ne parie que de vous, enfin, c’est au point que le siège de
Valenciennes ne la touche plus; Giamboni lui-même n’a plus de charmes à
ses yeux. Elle est un peu plus folle que de coutume, mais sa folie est
charmante et ne fait jamais tort à personne.« — «Då du ser ryskorna,« skrifver
Armfelt under sin resa till Genua — han var då utan dam-sällskap — «så
säg dem, att vår resa ej är så rolig, som då Hans Durchlauchtighet
Menschikoff förde sin seralj med sig.« På goda grunder blef emellertid
förhållandet mellan furstinnan Menschikoff och grefvinnan Armfelt längre fram ej
så vänligt, som vid badet i Lucca, hvarest alla, sedan grefvinnan Armfelt
blifvit införd i den engelska societeten, enligt Armfelts ord, «höllo ofantligt
af« hans hustru. — «Jag begriper väl och mycket bättre, tillägger han, att
den sentimenten är du gjord att inspirera, just ej på 24 timmar, men en
revanche för all evighet« (från Genua 24/8 1793) — ord, som icke sakna sin
betydelse i makarna Armfelts egendomliga äktenskapshistoria. Till denna
äro de ofvanstående notiserna om hans beundrarinnor i Italien ärnade att
tjena såsom bidrag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free