- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
128

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inne att lemna det sjunkande skeppet. Genom furstinnan
Menschikoff, hvars förtroende han äfven förstått att vinna, lät han
Armfelt förstå sin önskan att söka sin lycka i Ryssland; och
denne qvarhöll honom icke, helst som d’Héral icke underlät
att framhålla, att han på afstånd skulle kunna tjena sin
beskyddares sak. Han styrkte Armfelt i dennes planer att träda i rysk
tjenst. »Det är det enda sättet, skref han till Armfelt, att
förskaffa Er en ställning, som medgifver Er att i lugn, på ett
värdigt och gagneligt sätt afvakta konungens myndighetsålder».
Han önskade vida mer för Armfelts skull, hette det, än för sin
egen, att kunna företaga sin resa till Ryssland, och han var
orolig öfver att Armfelt med en viss likgiltighet syntes behandla
sina egna intressen i detta land. Äfven i Sverige, menade han,
skulle inträdet i rysk tjenst och deltagandet i Europas allmänna
politik betrygga hans ställning. »Det är omöjligt, skrifver d’Héral,
att man skulle våga en förföljelse mot Eder, om man i Er måste
se ett redskap för alla Europas monarkers välbetänkta rådslag
och för deras intressen». Omtanken om hans beskyddares
förtviflade ekonomiska ställning hindrade dock icke den franske
abbén att begära betydliga penningeförskott för företagandet af
denna resa [1].

Med d’Héral följde hans följeslagare och skrifbiträde
Vignes, en person, som icke i samma grad som d’Héral lyckats
tillvinna sig Armfelts förtroende och ej heller förtjenade det. Såsom
hofmästare bestal han sin husbonde, och såsom d’Hérals
följeslagare säges han hafva förrådt den man, på hvars bekostnad
han lefvat nära ett år.

Det var från Florens, en af de första dagarna i Oktober
1793, som abbé d’Héral anträdde sin resa. Af dem som
bevakade Armfelts åtgärder, ansågs denna resa vara en beskickning
å dennes vägnar, innebärande vigtiga statshemligheter, och


[1] d’Héral till Armfelt 18/9, 14/10 1793: se äfven Armfelts bref till d’Héral
19/10, tr. i Svea Hofr. Protokoll s. 592 o. f. Armfelts där förekommande
vänliga yttranden till d’Héral visa det förtroende, han hyste för denne
tvetydige vän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free