- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
129

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stegrade ytterligare deras misstankar. I själfva verket var dock
ingenting naturligare, än att denne franske emigrant, som så
många andra, sökte sitt bröd hos den mäktiga kejsarinnan; icke
heller innebar det något förvånande, att en motståndare till
förmyndareregeringens politiska system, hvilken hvarje ögonblick
kunde vänta att se sin bana afklippas genom ett beslut från
denna regering, äfven där sökte en fristad. Armfelts svenska
sinne hade upprest sig däremot; men i hans önskan att vinna
anställning i Ryssland låg i och för sig icke något brottsligt
eller klandervärdt. Ryssland var en med Sverige förbunden
makt; och omtanken för egen och anhörigas framtid kunde
innebära en lockelse att under för handen varande förhållanden
göra gällande den personliga ställning, hvarpå
fredsunderhandlaren vid Verelä och den främste kommissarien vid
Drottningholmstraktatens afslutande borde kunna göra anspråk hos
Rysslands stora herskarinna.

Det oväder, som länge hängt öfver Armfelts hufvud, var
nu ej långt från sitt utbrott.

Innan ännu d’Héral hunnit afresa, var redan en skrifvelse
från rikskansleren Sparre till Sveriges minister i Italien på
vägen, hvari denne formligen hotades med afsättning från sitt
ämbete. Anledningarna härtill voro mångahanda. Den missnöjde
svenske ministerns hänsynslösa utlåtelser hade icke förblifvit
någon hemlighet för Reuterholm, tack vare v. Bildt, Piranesi och
Lagersvärd. Nu hade därtill kommit nya upptäckter, hvilka
kommit vederbörandes tålamod att jäsa öfver.

Medan Armfelt vistades i Florens och vid baden i Pisa
och Lucca skötte sin hälsa och sina nöjen, hade Piranesi från
Reuterholm erhållit bestämda föreskrifter att bevaka Armfelt och
söka utspeja hans hemliga förehafvanden [1]. Det var ett


[1] Reuterholms bref härom var af den 20 Juni; Piranesis svar af den
17 och 22 Juli. — Därjämte hade Piranesi i uppdrag att bevaka Munck,
Armfelts gamle medtäflare om konung Gustafs gunst, under Muncks vistelse
i Rom. Med honom hade han långa samtal, hvilka inberättades till
Reuterholm, och begagnade därvid tillfället att äfven skaffa upplysningar om
Armfelts person och antecedentia. Muncks yttranden om hans gamle motståndare
voro betecknande; de visade, att olyckan icke förmått honom att glömma
«médisancens« traditioner från Gustaf III:s hof. Han berättade för Piranesi,
att Armfelt vore en man af «poco talenti«, pensionerad af Ryssland och
alldeles icke tåld i Sverige, hvarest han dock kunde blifva farlig genom att
utdela ryska penningar; hans ryssvänlighet berodde på hans önskan att rädda
sina i Finland belägna egendomar, då Ryssland komme att eröfra detta land.
I ryska kriget hade han aldrig varit sårad, men för att skryta burit armen i
band, o. s. v. (Pir. till Reut. 5/10, 12/10 1793.) — Munck undvek att
sammanträffa med Armfelt i Italien. Armfelt skrifver med anledning häraf:
«Je suis un véritable chasse-coquins en Italie. En Suède ils étaient plus
forts que moi; ainsi c’était moi qui fut chassé« (A. till Rudenschöld 11/10 1793).
En person, som stått Munck nära och samtidigt med honom och Armfelt
varit i Italien, var dansösen Giovanna Bassi. Vid sin återkomst till Sverige
på sommaren 1793 hade hon åtskilligt att berätta om Armfelts förbindelser,
hans ryska planer o. s. v., samt bidrog genom sitt sqvaller utan tvifvel till
den skärpta bevakningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free