- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
157

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Armfelts ’style epistolaire’ af hans korrespondenter — visserligen
stundom väl förtjent — minskade icke hans brefskrifningslust.
»Af ett slags kitslighet, skref han i Augusti 1793 från Genua [1]
har jag inlåtit mig i korrespondans på alla håll i Europa. Detta
gör, att jag t. ex. i Lördags med egen hand skref 33 bref,
hvartill konsul Holmberg är mitt vittne».

Armfelt hade all anledning att förmoda, att hans
brefväxling bespejades. Redan vid början af vistelsen i utlandet
mottog han, såsom vi hafva sett, af sina korrespondenter i
Stockholm oupphörliga och väl behöfliga uppmaningar till försigtighet
med sina yttranden i bref. Fröken Rudenschöld visste redan i
Augusti 1792 att berätta, att svenske postdirektören i Hamburg
Bregard hade befallning att noga bevaka Armfelts bref och öppna
dem, som syntes misstänkta; hon sade sig genom yttranden af
hertigen-regenten hafva kunnat sluta till, att denne läst förtroliga
bref, växlade mellan henne och Armfelt. Någon gång kunde
Armfelt uttrycka sin oro öfver dylika nyheter; men i regeln satte
han sig öfver alla försigtighetsmått och uppmanade till och med
någon gång sin nyssnämnda korrespondent att skrifva
»ouvertement, en dépit des curieux». »Det fägnar mig, skrifver han en
gång, att de bryta upp mina bref, ty det sättet är det säkraste
att låta vederbörande veta mina tankar, hvilka jag gör mig en
ära att upptäcka för hela världen.» [2] Chiffre begagnades af
Armfelt endast vid afhandlandet af rent politiska förehafvanden;
»au clair» skref han, såsom vi till en del redan hafva sett, saker,
som voro i hög grad egnade att skärpa vederbörandes
misstankar och ovilja.

Emellertid gingo de bref, som Armfelt växlade med sina
närmare svenska vänner, under öfverpostdirektören Francs
kuvert, hvilken äfven själf tillhörde hans korrespondenter; de synas
därigenom verkligen hafva till en tid varit bättre skyddade, än
man kunnat förmoda [3]. I själfva verket var det först på hösten
1793, som öppnandet af Armfelts bref systematiskt började
bedrifvas af Bregard i Hamburg [4], ehuru visserligen långt
dessförinnan enstaka bref torde hafva uppsnappats och förgripliga
yttranden med begärlighet citerats. Piranesis verksamhet


[1] Till Ehrenström (R. A.).
[2] Till Uggla 4/1 1794 (R. A.).
[3] Franc själf var icke utan oro för att man kunde hafva hemlig
befallning «att bära händer på våra bref«, men säger sig i början af 1793 icke
hafva märkt spår därtill. (Gömdt är icke glömdt, VII: 68.)
[4] Se härom Schinkel III: 388 och Sturzen-Becker, Reuterholm s. 179.
Öppningen och afskrifningen inskränkte sig ej endast till Armfelts bref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free