- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
171

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stackelberg, för att genom honom söka finna ett stöd för de
gustavianska »rojalisterna»?

Ett chifferbref till Armfelt från Ehrenström, skrifvet
ungefär samtidigt med ofvan anförda bref (den 20 Juli 1792),
upplyser, att intrigerna med grefve Stackelberg redan voro i gång.
Denne sistnämnde hade, skrifver Ehrenström, fått «den anonyma
biljetten» (från Armfelt eller Ehrenström?), och fråga var att hos
den unge konungen utverka, att en skrifvelse i hans namn aflätes
till kejsarinnan genom Stackelberg. Författandet af en dylik
skrifvelse eller »mémoire» synes hafva varit uppdraget åt
Ehrenström, som likväl på goda grunder tviflade, att konungens
guvernör grefve Gyldenstolpe skulle kunna förmås att härtill låna
sin medverkan. Den försigtige Ehrenström torde själf hafva varit
mindre benägen att härvid tjena såsom mellanhand och vägrade
bestämdt att villfara fröken Rudenschölds anhållan att för
Stackelbergs räkning lemna henne del af den chiffre, som han egde
för brefväxlingen med Armfelt [1].

Detta vållade tidigt den redan omtalta misstämningen
mellan Armfelts båda närmaste förtrogna, Ehrenström och fröken
Rudenschöld; och den förres försigtighet, som dessutom genom
varningar af hvarjehanda slag oupphörligt gaf sig luft i hans bref
till Armfelt, föranledde, att denne i sina bref gaf honom namnet
»Poltron n:o I» — ett omdöme, som visserligen var oförtjent,
ehuru de ständiga variationerna i Ehrenströms bref på samma
försigtighets-tema väl kunde göra en man som Armfelt otålig.
Ehrenström visade sedermera i farans stund, att han med all sin
försigtighet icke saknade personligt mod.

Då detta försök att vinna Ehrenströms medverkan syntes
hafva strandat, vände sig Armfelt själf direkte till konungen
med ett bref under Ehrenströms adress, hvilket genom
Gyldenstolpe skulle öfverlemnas; men brefvet undertrycktes, såsom vi
sett, åtminstone delvis, af denne sistnämnde. Gyldenstolpe lät
därjämte genom fröken Rudenschöld helsa Armfelt, att han icke
kunde samtycka till att de ifrågavarande brefven till kejsarinnan
och hennes ambassadör — det var nämligen nu fråga om flera
— blefve skrifna [2].


[1]
Rudenschölds bref till Ehrenström 19/7 1792. Se Svea Hofrätts
protokoll i Armfeltska högmålet, s. 211, och Ehrenströms Anteckningar I: 478.
Längre fram ändrade Ehrenström åsigt härutinnan och var beredd att lemna
Stackelberg del af chiffern eller upprätta en ny. (Protokoll, s. 268).
[2] Ehrenström till Armfelt 17/9 och Rudenschöld till Armfelt 4/10 1792.
Ehrenström förutsade från början, att saken skulle få denna utgång; fröken
Rudenschöld fann, att Gyldenstolpe, liksom Ehrenström, vore en «poltron«
och att af honom intet vore att hoppas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free