- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
181

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lärdomar förfelade icke sin verkan, som han inhemtat af sina vänner
bland de franska emigranterna, att för upprätthållandet af
monarkiens intressen främmande hjälp icke borde försmås.

Därtill kom — och för visso icke i sista rummet —
personligt missnöje, önskan att hämnas lidna oförrätter, hoppet att
återvinna en inflytelserik ställning.

*



Det var under början af år 1793 och, såsom vi sett, till
följd af de underrättelser från Sverige, hvilka i Dresden och
Wien kommo Armfelt tillhanda, som hans önskningar om en
förändring i Sveriges förhållanden togo formen af bestämdare
planer. Han såg revolutionen i Sverige för dörren,
Drottningholmstraktaten med Ryssland nära att brytas, förbindelser med
Rysslands arffiende Turkiet och med franska republiken på väg
att inledas. Samtal med ryske ministern i Wien Rasumowski
syntes bekräfta dessa farhågor. »Grefve Rasumowski
kommunicerade med mig alla sina depescher och underrättelser i detta
ämne, berättar Armfelt; och jag var flere dagar en suspens hvad
langage, som konvenerade mig att hålla med denne man, som
jag vant mig vid att anse ej allenast som Sveriges, men också
som min enskilde fiende» [1] På grund af dessa samtal och till
en del på Rasumowskis anmodan, beslöt nu Armfelt att göra
politik på egen hand. Förslagen härtill sysselsatte under resan
från Wien till Rom — under Februari, Mars och April
månader 1793 — lifligt hans sinne. Det är under denna tid, som
hans hemliga brefväxling antager den karakter, att han och de,
som däri deltogo, kunde stämplas såsom upprorsmän, de där ville
omstörta den bestående ordningen med främmande härsmakt.
Efter denna tid lades dessa stora planer småningom å sido eller
aflöstes af enskilda framtidsplaner.

Tanken att Rysslands stora herskarinna skulle blifva
Sveriges räddande ängel, hade allt mer blifvit rotfäst hos Armfelt.
Då det vänskapliga förhållandet mellan Sverige och Ryssland
syntes vara på väg att brytas, då var Armfelt beredd, att
genom anropande af kejsarinnans ädelmod i konungamaktens
intresse förekomma en brytning och på samma gång vinna en
förändring i Sveriges styrelse. Då var han angelägnare än
någonsin, att genom ett ord från Gustaf Adolf till Katarina för sina
förslag få en auktoritet, som hans uppträdande i strid mot

[1] A:s själfbiografi, anf. st. II: 84.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free