- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
187

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förslag till åvägabringandet af den önskade förändringen.
Kejsarinnan borde förmås att, innan »flottan på höjden af
Stockholm» användes såsom ultima ratio för att gifva eftertryck
åt hennes fordringar, söka vinna hertigen-regenten genom
penningar; och fröken Rudenschöld skulle härom meddela sig med
ryske ambassadören. »Ingen kände bättre än jag, säger Armfelt
i sina otryckta memoarer, hvad guldet förmådde öfver denne
furstes tänkesätt och känslor, därföre att jag alldeles bestämdt
visste, att salig konungen köpte honom den 19 Febr. 1789, några
timmar innan han skulle gå till rikssalen. Han höll då, till
oppositionens stora förvåning, ett tal i den anda, som konungen
önskade, och alldeles tvärt emot de öfverenskommelser, som han
förut ingått med partiets medlemmar. Fruktan hade någon del
i denna plötsliga omkastning, men penningebegäret var det
afgörande motivet [1]. Jag hade sålunda på säkra grunder byggt
mitt förslag till underhandling och till ändring af det bestående,
och jag tror ännu, att det endast berodde på Ryssland att
begagna sig af det råd i denna riktning, som jag genom mina
vänner i Stockholm lät gifva den ryske ambassadören.»

Ännu ett aktstycke — det sista af större vigt - till
historien om dessa förslag till rysk inblandning i Sveriges
angelägenheter såg dagen under Armfelts resa från Wien till Rom.
Det var den 8 Mars, som han från Bologna till Rasumowski i
Wien afsände en »mémoire» till ryska kejsarinnan af väsentligen
samma innehåll som det nyss anförda brefvet till Toll. Denna
skrift var, enligt Armfelts egen uppgift, utarbetad efter anmodan
af Rasumowski. Däri yrkades afgifvandet af en förklaring till
regenten — ordalagen af dess föreslagna innehåll äro nästan de
samma som i brefvet till Toll — hvilken borde understödjas af
en rysk flott-demonstration, till dess förändringen försiggått.
»Hertigen-regenten, försäkrade Armfelt här, skall i hemlighet
känna sig glad öfver en dylik skenbar våldsamhet, som skall för
ögonblicket och för all framtid medföra hans räddning från det
förakt och de faror, för hvilka han utsatt sig.» Förslaget
motiverades äfven här med en skildring af Sveriges olyckliga
belägenhet: detta land vore en härd för revolutionen, som borde
särskildt ådraga sig Rysslands uppmärksamhet;
förmyndareregeringens politik, fiendtlig mot Rysslands intressen, hade ej kunnat
undgå att göra faran för ett utbrott öfverhängande. Genom att
skona Sverige från krig samt med foglighet och mildhet bemöta
förmyndare-regeringens uppförande, skulle nu kejsarinnan vara


[1] Jfr Schinkel, II: 86. Talet hölls d. 21 Febr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free