- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
231

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inblandad i en sammansvärjning [1]. Man hoppades, såsom det
heter i ett af dessa bref, att »himlen skulle skydda en hjälte, en
värdig och rättskaffens riddersman, som förtjente att lefva i en
bättre tid».

Markis Del Vasto, hos hvilken Armfelt njöt denna
storartade gästfrihet under sin senare vistelse i Neapel, var
öfverhofmarskalk hos drottningen; och det var i främsta rummet till
henne, som Armfelt stod i förbindelse, ej blott för sin räddning
ur faran den 10 Febr., utan ock för sedan visad välvilja och
frikostighet. Hon lemnade honom slutligen en rundlig
reskassa af 10,000 dukater och sörjde för att Armfelt under sin
resa skulle röna ett välvilligt emottagande hos alla, som stodo i
förbindelse med neapolitanska hofvet [2]. Såsom tillbörligt var,
egnade Armfelt henne tillbaka sin varma tacksamhet. Han såg
i henne »en välgörande gudomlighet, som alltjämt, med
uppoffring af sitt eget lugn, endast tänkte på hvad som kunde
bereda andras glädje och lycka». Af grannlagenhetsskäl ansåg han
sig böra undvika att råka konung Ferdinand, hvilken dock,
liksom hans gemål, var öfvertygad om Armfelts oskuld; [3] men
träffade flera gånger drottningen och andra medlemmar af
konungafamiljen. Till henne lemnade han ett af de först
färdigskrifna exemplaren af sin »mémoire justificatif»; i det afskedsbref,
hvari drottningen försäkrade honom om oföränderligheten af sitt
intresse för hans »digne personne», erbjöd hon sig att draga
försorg om dess offentliggörande.

Denna utförliga försvarsskrift, daterad den 16 Mars 1794,
på årsdagen af Gustaf III:s mord, hade liksom den ofvannämnda
förklaringen i italienska tidningar och brefvet till hertigen-regenten
till ändamål att vederlägga, hvad som genom den utländska
pressen kommit till Armfelts kunskap om den mot honom gjorda
anklagelsen för planer mot hertigens lif och omstörtning af
Sveriges författning. Med fullt skäl kunde han afvisa dessa
orimliga beskyllningar såsom smädelser, härrörande af hat och


[1] Enligt en (odat.) biljett af lady Monck till Armfelt.
[2] Armfelts förföljare föreslogo bland andra medel att göra slut på det
mäktiga beskydd han åtnjöt, att söka muta drottningens väninna M:me San
Marco «par une grosse somme d’argent«. (Lagersvärd till Reuterholm 15/2
1794). Äfven om man lyckats vinna den nämnda damen för saken, torde
hennes försök näppeligen hafva krönts med framgång.
[3]
Armfelt citerar i ett bref till sin hustru ett yttrande, som konungen
fällt om honom: «C’est une victime que la haine veut immoler à ses faveurs,
et le baron Palmqvist, qui était venu pour l’arrêter, avait l’air d’un coquin,
qui veut tuer un galant homme.«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free