Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aflagt vid sin konungs graf, att vara trogen hans minne och
hans arftagare [1].
*
Ej blott Armfelts vänner och väninnor i Neapel skänkte
honom bevis af sitt deltagande och sin uppmuntran. Äfven från
andra håll ingingo dylika. Ett bland de anmärkningsvärdaste
var ett bref från grefve Axel Fersen, som förklarade, att han
icke trodde på tidningarnas rykten om Armfelts delaktighet i en
sammansvärjning. Fersen kände för väl Armfelts tillgifvenhet
för sitt fädernesland och för Gustaf III:s minne, skref han, för
att kunna anse honom i stånd därtill; i stället skulle Armfelt
säkerligen hafva hindrat detta afskyvärda anslag, om det
kommit till hans kunskap [2]. Den ryske diplomaten Lizakewitz
skyndade att till sitt hof inberätta, att Armfelt vore alldeles
okunnig om den omtalta sammansvärjningen och fullkomligt värd
kejsarinnans välvilja. Genom furstinnan Menschikoff, som någon
tid efter Armfelt lemnade Neapel, erhöll han vänliga hälsningar
från högtstående personer, påfven och kardinal de Bernis i Rom,
prinsessan af Lothringen i Wien m. fl. Bland dem var äfven
den för sin qvickhet och älskvärdhet bekante prinsen af Ligne,
under växlande tidsomständigheter länge känd såsom en ridderlig
typ för samtidens europeiska aristokrati [3].
Armfelts engelska vänner arbetade också i hans intresse;
och fråga var å bane att i England bereda honom en fristad,
hvilket dock därifrån afböjdes [4]. I allmänhet blef Armfelt
[1] Såsom ett tillägg till denna försvarsskrift kan anses Armfelts
vederläggning af svenska regeringens i tyska tidningar införda svar på hans i
Neapel offentliggjorda «Dichiarazione«. — Denna skrift, kallad «Lettre de
Naples ce 13 Avril«, författades af Armfelt under hans resa genom Ungern
och Galizien till Ryssland och öfversändes af honom till neapolitanska
sändebudet i Wien markis del Gallo, som drog försorg om dess offentliggörande
(se Courrier du Bas-Rhin den 17 Maj 1794). Däri framhålles, utom redan
förut nämnda skäl, att Armfelt, sedan anslaget mot hans lif upptäckts, haft
fullgiltig anledning att rädda sig genom flykten. Hans afsigt hade eljest
varit att begifva sig till Sverige för sitt rättfärdigande, men Palmqvist hade
icke delgifvit honom någon befallning därom, o. s. v.
[2] Fersen till Armfelt 22/1 1794.
[3] Menschikoff till Armfelt 13/3, 27/4 1794.
[4] Bland Armfelts papper finnes ett odateradt och oundertecknadt bref,
skrifvet af en bland de engelska damerna, hvari hon underrättar, att hon på
lady Moncks begäran «sonderat« en medlem af den engelska regeringen,
huruvida Armfelt vore välkommen till England, men fått till svar «que l’arrivée
du petit en Angleterre ne ferait pas plaisir. Et quand je l’ai demandé s’il
courrait risque de se voir livrer, il m’a dit, qu’on pourrait bien le prier de
partir.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0241.html
