- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
238

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Planen för Armfelts resa till Ryssland var uppgjord af lady
Monck och drottningen af Neapel i förening; och äfven sedan
han lemnat Neapel, sörjde denna sistnämnda ej blott för hans kassa,
utan ock för hans säkerhet. Hennes öfverhofmarskalk markis
Del Vasto utöfvade å hennes vägnar gästfrihet, så länge
Armfelt ännu var på Italiens jord, och i Wien och Petersburg hade
hennes ministrar befallning att på allt sätt understödja honom.

Vid midnattstiden den 16 Mars lemnade Armfelt Neapel,
åtföljd af major Brändström. Vägen togs, under iakttagande af
alla försigtighetsmått och med undvikande af de stora
stråkvägarna, öfver Troya, Lucera och Termoli till slottet och staden
Vasto, den ofvannämnde neapolitanske hofmannens stamgods.
Därifrån skedde öfverfarten öfver Adriatiska hafvet till Porto Ré
i Dalmatien. Motvind och storm hindrade framkomsten ända till
den 2 April. Genom Kroatiens otillgängliga bergstrakter, öfver
Agram och Varasdin fortsatte Armfelt resan till Pressburg i
Ungern, medan hans reskamrat gjorde en afstickare till Wien,
för att där erhålla pass till Ryssland och spana efter nyheter
från Sverige.

Brändström vände sig i Wien till neapolitanske ministern
markis Del Gallo, och denne meddelade sig med ryska
sändebudet grefve Rasumowski. Del Gallo skyndade att, medan
Armfelt i Pressburg väntade på sin reskamrat, underrätta honom om
resultatet af de båda diplomaternas öfverläggningar.
Rasumowski hade icke erhållit några instruktioner med afseende på
Armfelt och kände icke kejsarinnans afsigter, men ansåg sig dock
kunna försäkra, att Armfelt personligen skulle finna en fristad i
Ryssland, om också kejsarinnan icke öppet komme att taga
honom i försvar. Pass utfärdades af Rasumowski för Armfelt
under namnet Brandt, och »M. Frédéric Brandt, voyageur Suisse»,
erhöll äfven af samme minister ett i vänliga ordalag affattadt
rekommendationsbref till ryske generalen Saltikow, som
kommenderade en rysk härafdelning i Polen [1].

Armfelt mottog under den närmast följande tiden åtskilliga
bref från den ofvannämnde neapolitanske ministern i Wien Del
Gallo, som på allt sätt sökte vara honom till nytta [2]. Han


[1] Brefvet blef icke aflemnadt och finnes i Åminne arkiv.
[2] Ett af Del Gallos bref (19/4 1794) uppsnappades och föll i svenska
regeringens händer. Den dröjde icke att göra bruk däraf; det offentliggjordes
i utländska tidningar jämte svenska regeringens klagoskrift mot
neapolitanska hofvet, såsom bevis på detta hofs försök att skydda Armfelt. Ett
bref från Reuterholm till Sparre (22/8 1794, Eriksb. arkiv) upplyser, att den
förres vän C. Fr. Nordenskiöld ombesörjt offentliggörandet af dessa
aktstycken. Sedermera infördes de i Piranesis Lettera (sid. XVIII).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free