- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
247

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inställa de krigsrustningar, hvilka antogos vara riktade emot
Sverige, erkänna Sveriges neutralitet och utbetala de innestående
subsidier, hvartill Ryssland i Drottningholmstraktaten förbundit
sig. Härtill lades äfven såsom en väsentlig fordran, att Armfelt
icke skulle inom hennes stater finna beskydd. Anledningen till
öppnandet af hela denna underhandling uppgafs i det bref från
hertigen-regenten till kejsarinnan, som utgjorde grefve Stenbocks
kreditiv vid hans hemliga underhandling, vara den »förhatliga
stämpling, anlagd af fosterlandsförrädare och jakobiner», som
blottat Armfelts »äregiriga och djäfvulska planer» och »hans
brottsliga afsigt» att därigenom »kunna på samma gång åstadkomma
oenighet mellan de båda nordiska länderna.» [1]

Samtidigt med hertigens bref erhöll Stenbock en vidlyftig
instruktion, uppsatt af Reuterholm i ett förtroligt bref,
innefattande 17 punkter, af hvilka en inskärpte, att »kejsarinnan på
intet sätt finge protegera Armfelt». »Beskrif härvid, hette det,
hans svarta uppförande, huru allmänt detesterad han är i
nationen, samt att vår lille kung äfven hatar honom och säkert aldrig
låter styra sig af honom. Han ensam var upphofvet till hela
sista kriget, salig kungens död och olycka m. m., som du väl
vet att förtälja.» [2]

Denna beskickning var afsänd af Reuterholm och
regenten, utan att vare sig den unge konungen, hvars giftermål skulle
vara priset för Sveriges lugn, eller rikskansleren Sparre visste
därom. Ett par veckor efter Stenbocks afresa fann man dock
för godt att upplysa dem om detta förehafvande. En
öfverläggning hölls inför den unge konungen, hvarvid Sveriges
bekymmersamma läge framhölls, och det föreställdes honom att,
såsom det hette i rikskanslerens vidunderliga protokollstil,
»intet säkrare medel kunde tillgripas, att verka illviljares
missräkning på rysk makts och stöds vinnande ifrån den, enär
vidtogos hopps gifvande åt kejsarinnan om benägenhet hos vår
konung till äktenskaps stiftande båda regerande husen emellan
och så medelst hennes ärelystnad flatterades och hon själf


[1] Se hertigens bref till kejsarinnan, tr. i Schinkels Minnen, III: s. 390.
[2] Brefvet (8/1 1794) finnes tryckt i Ahnfelts Ur sv. hofvets och
aristokratiens lif, IV: s. 230 o. f. — I en särskild apostill föreskrefs äfven, att
Stenbock skulle hos kejsarinnan såsom belöning för detta tillmötesgående från
svensk sida söka utverka, dels åt hertigen-regenten successionen af
hertigdömet Kurland eller ock en större penninggåfva, dels åt Reuterholm en «god
reception« och en briljanterad orden. Stenbock afsändes under förra delen af
Januari 1794, således kort efter arresteringarna i December.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free