- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
264

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom, rörde dels hans bref [1], dels samtal mellan honom och
fröken Rudenschöld, hvarom dennas yttranden inför rätta gifvit
upplysning och som sedan föranledde en konfrontation dem
emellan. Intet förekom dock, som icke kunde på ett tillfredsställande
sätt förklaras. Han försvarade sig med skicklighet och
skarpsinne och gaf stundom så spetsiga svar, att hofrättens ledamöter
och aktor själf skrattade. Denne sistnämnde, advokatfiskalen
Örbom, förklarade enskildt t. o. m., att ingen ansåge
Ehrenström skyldig till någon konspiration. Den anklagade höjde
tonen inför sina domare: han fordrade att blifva satt på fri fot
samt ingaf slutligen den 20 Mars en skrift till hofrätten,
hvarest han i ett stolt språk beklagade sig öfver det honom
öfvergångna våldet och vederlade påståendet, att någon konspiration
egt rum. Den vore endast »en chimère och fabel», och den rätte
konspiratören vore »den nedrige calomniateur, som uppspunnit
och frambragt de förhatliga misstankar», på grund af hvilka H.
K. H. anbefallt arresteringen den 18 December, en åtgärd, så
beskaffad, »att H. K. H. skall rysa för det bruk H. K. H. gjort
af sitt namn vid undertecknande af orderna till vårt oförtjenta
arresterande». Denna inlaga »flög i otaliga afskrifter omkring
stad och land och verkade ett slags öfvertygelse om
Ehrenströms oskuld» [2].

I själfva verket hade på våren 1794 inträdt ett omslag i
den allmänna meningen till förmån för de anklagade. De
förfärliga brotten hade befunnits vara fantasi-foster, och
förskräckelsen för revolution och mordgärningar hade aflösts af harm öfver
den ovärdiga behandling, som de fängslade undergått. Det
syntes icke osannolikt, att hofrätten verkligen vore beredd att
förklara, att ransakningen icke gifvit vid handen någon brottslig
afsigt hos de anklagade, om ock otillständiga och oförsigtiga
uttryck varit använda i deras enskilda bref. Två af de
arresterade, öfverstelöjtnanterna Ehrenström och Sandels, sattes på fri
fot i Mars, sedan de i tre månader suttit i fängelse, utan att
någonsin hafva varit inför rätta. — Mot Armfelt, den omtalade
konspirationens hufvudperson, hade, sedan Palmqvists expedition
i Neapel misslyckats, ingen annan åtgärd kunnat vidtagas än
utfärdandet af en stämning, att inom tre månader, räknade från
den 1 April, inställa sig till svaromål för hofrätten. Hvad som


[1] De anmärkningar, som gjordes, fann han «icke värda fyra öre«.
(Anteckn., II: 34)
[2] Adlerbeth, II: 77. Ehrenströms vidlyftiga skrift finnes tryckt i
hofrättens protokoll, s. 150—161; utdrag meddelas i hans Anteckningar, II: 57 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free