- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
312

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finna, att rätta vägen till ett folks själfständighet ej är att
kullkasta de lagar, under hvilka de lefvat lyckliga, och att bravera
de principer och politiska maximer, som deras största konungar
och deras bästa medborgare vedertagit och oryggligen
bibehållit. Sker allt detta, med eller utan tillhjälp af den
himmelska eller jordiska makten, så kan det vara lika mycket, om jag
existerar mer eller ej, och om den olycklige Armfelt, som man
förföljt som en martyr för dess attachement till Gustaf III och
dess son, krossas under tyngden af sin olycka... Jag
ämnar aldrig göra någon démarche, som kan gifva en démenti
åt den karakter, jag visade i S:t Petersburg d. 20 April 1794,
då mitt lif var falt och ej att frälsa utan den stora Katarinas
générosité».

Med jubel helsades, enligt Armfelts anteckningar, i hela
Ryssland nyheten om den blifvande giftermålsförbindelsen mellan
Sveriges och Rysslands regenthus och om det besök, som den
unge konungen, åtföljd af sin farbror och sitt rikes främste män,
på hösten 1796 aflade i Rysslands hufvudstad. Äfven till
Kaluga trängde ryktena om de lysande fester, hvarmed Katarina
II helsade sin blifvande frände, och säkerligen afvaktade ingen
i den ryska provinsstaden det väntade resultatet med större
spänning än den biltoga svenska familjen, i hvars öde denna
frågas afgörande syntes böra komma att på ett eller annat
sätt ingripa. [1] Så mycket större blef förvåningen, då man erfor,
att de svenska gästerna afrest, utan att någon förlofning
kungjorts; och ännu mera öfverraskades man, då krigsrykten
började spridas på senhösten 1796 och soldatutskrifningar företagas.
Därpå följde nyheten om den stora kejsarinnans död. Armfelt
har om denna sistnämnda tilldragelse antecknat följande.

»Våra vinternöjen hade redan börjat i vår lilla krets i
Kaluga. En afton, då vi skulle begifva oss till en bal hos herr


[1] Dessa förslag äro ofta på tal i Armfelts och hans hustrus
brefväxling under åren 1796—97. Att svårigheter med afseende på storfurstinnans
grekiska religion skulle kunna uppstå, väckte hans lifliga förvåning,
liksom äfven (det ogrundade) ryktet att ständerna skulle sammankallas för
att höras däröfver. Gefle riksdag hade afgjort saken, menade Armfelt, och
han hade själf varit med att verka för den formulering af riksdagsbeslutet,
hvarigenom alla betänkligheter i frågan om den blifvande drottningens
religion vore häfda: orden, att till kronprinsens gemål borde utses «en
luthersk prinsessa af något tyskt hof eller någon annan, hvarmed rikets väl
förknippadt är«, hade just tillkommit med tanken på den tillärnade ryska
konungabrudens grekiska religion. — «Riksdagen, tillägger han i det bref,
hvarest detta framhålles, är i alla fall en stygg historia och en invention af
dem som vilja störta konungen och konungamakten.«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:36 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/32/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free