- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
315

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som bevakade hans intressen och, såsom det syntes Armfelt, utan
synnerlig ifver eller framgång; och ehuru hans gamle fiende
Markoff var aflägsnad efter Pauls tillträde till regeringen, kunde det
dock befaras, att Armfelts sak skulle råka i glömska, eller att
hans person ej skulle anses vara af den vigt, hvarken för
Ryssland eller Sverige, att några särskilda åtgärder företoges utötver
beviljandet af det årliga underhållet. [1]

Det var under dessa förhållanden, som Armfelts hustru
ansåg sig böra företaga den ofvan nämnda resan till Sverige
öfver Petersburg, för att få visshet om sin makes och sin familjs
framtida öde dels i Sverige, dels i Ryssland, äfvensom för att
ordna åtskilliga ekonomiska angelägenheter i förstnämnda land.
Tillstånd att återvända till Sverige låg grefvinnan Armfelt till
mötes i Petersburg hos svenske ambassadören Stedingk, enligt
hvad hennes slägting grefve Fabian Fersen meddelat. Armfelt
betraktade denna resa såsom ett vågstycke, och med sorg och
bekymmer såg han henne lemna Kaluga. »Idén att se dig fara
till Sverige, skref han till henne under hennes vistelse i
Petersburg, har mera kostat på mig än jag kan säga; och kände jag
ej din karakter, din fermeté, jag törs säga, din själs stora
egenskaper, så vore jag antingen redan död af sorg eller annorledes
expedierad.» Synnerligen stora förhoppningar hyste han icke om
framgången af sin hustrus underhandling. »Jag vet, skref han,
att du aldrig förnedrar dig att begära nåd för en man, som
förtjenar andra tänkesätt af sin konung... Så länge hertigen
lefver och har Reuterholms råd, kan jag i det landet icke vistas,
både för fysisk och moralisk säkerhet. Hade konungen icke
varit bedragen och förd bakom ljuset, så hade han genom en
honorable exil fullgjort alla sina skyldigheter och satisfierat hela
min ambition. Men konungar skall man tjena utan att ofta kunna
hoppas annan belöning än sitt goda samvete.»

Företaget röjde grefvinnan Armfelts mod och beslutsamhet.
Fastän hon, liksom vid flykten från Neapel, befann sig i en
belägenhet, då stillhet och lugn mera än eljest skulle hafva varit
önskvärda, anträdde hon den långa färden från Kaluga i
December 1796, i afsigt att från Petersburg fortsätta till
Stockholm på vintern. Klimat- och isförhållanden äfvensom
kroppsligt illabefinnande efter den ansträngande resan från Kaluga
gjorde det dock nödigt för grefvinnan Armfelt att stanna i


[1] Enligt ett bref från Armfelt 8/3 1797 säges Bedsborodko hafva yttrat
sig till kejsaren i denna riktning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:36 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/32/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free