Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Armfelt kunna bli lierade, måste något ligga därunder, skref
en samtida. [1] Det förefaller mig som Herodis och Pilati vänskap».
Rehabilitationsakten utgjordes af en genom justitie-expeditionen
aflåten skifvelse till riddarhusdirektionen, daterad den 16
November 1799, och innehöll underrättelsen att K. M:t, i
»anseende till H. K. H. kronprinsen Gustafs hugneliga födelse, af gunst
och nåd [2] behagat förskona f. d. öfverståthållaren och
öfverste-kammarjunkaren baron Armfelt från det honom genom nådigt
utslag den 22 Sept. 1794 ådömda straff att mista lif, ära och
gods och tillika återställa honom till namn, adligt stånd och
heder». Först i början af år 1800 tillkännagafs detta beslut i
tidningarna [3], men Armfelts namn och titlar infördes i
statskalendern för 1800. Resolutionen öfversändes till Armfelt i
December 1799, jämte ett bref från ordenssekreteraren baron C.
Mörner angående tillstånd att åter bära de svenska ordnarna.
Det innebar en särskild uppmärksamhet, att till öfverbringare af
dessa dokumenter utsågs Armfelts och hans hustrus trogne vän
och ledsagare i den ryska landsflykten major Peyron, numera
stationerad i Stralsund, hvarest han ett par år senare blef
kommendant.
Den stora allmänheten väntade, att rehabilitationen skulle
följas af Armfelts snara återkomst och upphöjelse till vigtiga
ämbeten. Man ansåg, att han stod högt i konungens ynnest och
att han med konungen underhöll en hemlig brefväxling eller hade
utvägar att hos honom göra sina meningar gällande, medan han
ännu var qvar i utlandet. [4] »Hvarje postdag», skrifver Armfelt
själf i Juni 1800, »får jag bref från rasande och dumma
svenskar», hvilka begärde hans rekommendation och beskydd, alldeles
som förr i konung Gustafs dagar. T. o. m. den bekante
pamflettisten Kjerulf, en af Gustaf III:s värste belackare, vände sig
till Armfelt, beklagande sig öfver att förmyndareregeringen icke
belönat hans tjenster. På goda grunder lemnades dylika bref
obesvarade.
En väsentlig förutsättning för återvinnande af det forna
inflytandet, nämligen tillstånd för Armfelt att återvända till
Sverige, saknades emellertid i den kongl. skrifvelsen. Armfelt fann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>