349 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållanden, hvilka Armfelt lärde känna vid tvenne besök i Wien
under loppet af år 1800, voro ej egnade att locka en främling,
hvars uppgift, enligt hans egna ord, var att »med något slags
säkerhet vinna ära och bröd». Efter det sistnämnda af dessa
besök förklarade han bestämdt: »för millioner ville jag hvarken
vara general eller minister i detta land.» [1]

Det blef sålunda icke såsom en politisk lego-general i
främmande tjenst, som Armfelt fick mäta sina krafter med
fransmännen: i stället skedde det längre fram i spetsen för svenska
trupper och för hans fosterlands försvar i dess tyska besittning
Pommern. Föga ärofull blef utgången af pommerska kriget; men de
vapenskiften, som under Armfelts ledning där egde rum, visade,
att anförarens krigiska mod var detsamma, som då han stridde
vid Elgsö och Savitaipal, om också den personliga tapperheten
fortfarande var större än fältherrens beräkning. I engelsk, rysk
eller österrikisk tjenst hade han svårligen kommit att skörda nya
lagrar eller kunnat gifva en ny vändning åt de strider, ur hvilka
Bonapartes och hans generalers öfverlägsna krigskonst länge
hemförde segern.

Medan växlande planer för Armfelts framtid i Sverige och
i utlandet uppgjordes och till större delen förföllo, hade han
under sitt kringirrande lif i utlandet tillfälle att röra sig i de
förnämsta kretsar och att göra bekantskap med en mängd af
samtidens ryktbaraste personer. Hans förtroliga bref från dessa år
innehålla därföre åtskilligt af allmännare intresse utöfver hvad
som rörer hans egna lefnadsöden.

Det var i Karlsbad 1799 som Armfelt, för första gången
efter ensligheten i Kaluga och den långvariga sjukdomen i
Berlin, kunde deltaga i den stora världens nöjen. Det sällskap, som
där samlades på sommaren detta år, var ovanligt lysande. Det

[1] Från detta besök berättar han följande samtal med kejsar Frans (i
bref till sin hustru 17/12 1800): «Kejsaren sade mig: Un homme comme vous
serait un trésor à avoir au cabinet, comme à l’armée. Jag svarade H. M:t:
Tout homme, qui n’est pas employé comme il doit l’être, nuit aux affaires;
V. M. I. ne manque ni de généraux, ni de ministres, mais il lui a plu de les
mettre sous la remise.« I allmänhet säger sig Armfelt under sin vistelse i
Wien hafva sagt vederbörande skarpa sanningar och varnat för följderna af
den Thugutska politiken. Ännu 1802 berättar dock Armfelt, att ärkehertig
Karl af Österrike låtit «sondera« honom, om och på hvad villkor han vore
villig att gå i österrikisk tjenst. Denne väntade emellertid då sin utnämning
till svensk minister i Wien.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/f3gd/32/0356.html

		Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt / 349 (1892-1894) Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|