Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Armfelt själf skildrar henne i ett bref till sin hustru såsom
egande »mycket vett och karakter, inskränkt i sin liaisons, i
högsta grad vän af sina vänner, men kall och fière, då man ej är
henne i lag». Han fann henne charmant »såsom vän och
souveraine, om hon hade ett stort rike»; men han synes tidigt nog
hafva funnit, att hon såsom hustru eller älskarinna ej i längden
skulle kunna bereda en mans sällhet.
Det var på våren 1802 som Armfelts och prinsessans af
Sagan förbindelse afbröts. Hon reste till London och kastade
sig där i nöjenas hvirfvel samt underrättade därifrån, att hon
betraktade förbindelsen med Armfelt såsom bruten; han gick att
söka helsa vid baden i Aachen och Spa. Ännu flera år efteråt
brefväxlade de emellertid på ett sätt och med ett förtroende,
som visade att skilsmässan icke qvarlemnat någon bitterhet; och
det barn, som utgjorde föreningsbandet dem emellan, förblef
föremål för gemensamma omsorger. Äfven den unga prinsessan af
Sagan, hvars kärlek för en tid spridt ett nytt skimmer af
romantik i den landsflyktiges lif, tjente sålunda till bevis för fröken
Rudenschölds förut citerade yttranden om Armfelts förmåga att
bevara deras tillgifvenhet, som han en gång älskat, äfven sedan
kärleken var förbi: »han förstod att gifva en sådan värme åt sin
vänskap, att den lemnade qvar illusionen af hvad som varit.» [1]
Redan innan denna brytning inträffade, hade dock idyllen i
den husliga kretsen på Löbichau tagit ett sorgligt slut. Mellan
hertiginnan af Kurland och hennes barn, företrädesvis hennes
äldsta dotter, hade uppstått oenighet, delvis föranledd af
ekonomiska tvister, men företrädesvis beroende därpå, att nya rådgifvare
inträngt sig i familjekretsen under Armfelts frånvaro på en längre
resa 1801. Det var tvenne neapolitanska ädlingar, bröderna
Pignatelli, som, under det fransmännen herskade i Neapel,
annorstädes sökte sin lycka och som af Armfelt själf blifvit införda i
den kurländska familjen. Den yngre af dessa bröder, hertigen
af Acerenza, hade till en del genom Armfelts bemedling lyckats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
