- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
379

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sysselsätta sig med mig; alltså önskar jag endast att få lefva i deras
hjärta och minne, som äro mig kära, i mina barns och mina
vänners. Såsom tidsfördrif skall jag, om jag får tid, skrifva ner
min lefnads sorgliga historia. Men jag tillstår, att det skall plåga
mig att ånyo upplifva minnet af de lidanden, jag genomleft...
Ferdinand IV skulle där framställas så rättvist som möjligt, ty
såsom konung har han sin förtjenst: han ville det goda och har
försökt att göra det.»

Så utgöt drottning Karolina sina bekymmer i sin väns
sköte. Ännu halftannat år sedan hon i Wien sammanträffat med
Armfelt, dröjde hon där; först på sommaren 1802 återvände hon
till Neapel, med stor motvilja och under dystra aningar för
framtiden. Förslag att träffas i Wien eller Venedig [1] voro under
dessa år ofta å bane i hennes och Armfelts brefväxling.
Förhållandena medgåfvo dock ej att Armfelt företog dylika resor;
men han var betänkt att från Wien, sedan han där blifvit
utnämnd till svensk minister, göra en resa till Neapel, något, hvarom
drottningen efter sin ankomst dit ofta anhöll. [2] Äfven denna
resplan blef dock outförd.

*



Äfven i Preussens hufvudstad gjorde Armfelt ett besök, i
September 1800. Berlin var en vistelseort, som han icke
älskade; och den stränga neutralitet, som preussiska hofvet
iakttog i den pågående striden mot Frankrike, oaktadt alla
påtryckningar frän de koaliserade makterna, kunde icke ingifva
Armfelt sympatier för dess statskonst. Men de militära
skådespel, som hvarje höst erbjödos genom de stora manövrerna
vid Potsdam, lockade Armfelt. Han gladde sig, skrifver han
en gång, åt dessa uppträden »såsom de gamla kuskarna åt
smällen», och bevistade gärna såsom en stundom kritisk åskådare
dessa militära öfningar i ett fredligt land, då det icke tycktes
blifva honom förunnadt att själf få föra befäl i krig. Detta
hindrade icke, att han slungade sina sarkasmer mot Preussen
och exercis-väsendet inom dess armé — »cette armée et ces

[1] Drottning Karolina önskade, skref hon i Februari 1802, «très, mais
très-vivement« att få «samtala med en man af Armfelts insigter och
riktiga grundsatser om det sorgliga öde och den förvirring, som drabbat alla
monarkier«. Äfven åt sina enskilda bekymmer ville hon gifva luft i
förtroliga samtal.
[2] Armfelt till sin hustru 27/7, 28/7 1802.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:36 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/32/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free