- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
382

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Åtskilliga angelägenheter kallade Armfelt till Ryssland,
dels för egen räkning, dels för den familjs, hvilken han nu för
sista gången såg endrägtigt församlad på slottet Sagan. Det
kurländska arfvet var till en betydlig del placeradt i Ryssland;
åtgärder behöfde vidtagas för att ej för all framtid förblifva i
ryskt beroende, hvilket under kejsar Pauls despotiska
regemente kunde medföra sina vådor; och Armfelt skulle i
Petersburg å de kurländska furstinnornas vägnar härom underhandla
med »favoriterna, hvilka gärna ville göra sig penningar». För
egen del ville han söka utverka att i stället för sin ryska
pension af 5000 rubel, hvilken utföll tämligen oregelbundet, få ett
kapital på en gång, motsvarande sammanlagda pensionsbeloppet
för tolf år.

Tanken att bosätta sig i Ryssland och där söka sin
framtid var numera fullständigt öfvergifven, och förhållandena voro
ingalunda lockande. Ej blott därföre att, såsom Armfelt säger
i ett bref, »sedan Sprengtporten gjort så stor lycka i Ryssland,
där ej var något att hoppas för hederligt folk». De
underrättelser om den halft vansinnige kejsar Pauls framfart, som han
erfarit, särskildt genom sin forna reskamrat furstinnan
Menschikoff, som han återsåg, åldrad och affallen, i Töplitz 1800, hade
förtagit all lust hos Armfelt att »gôuter les délices de la
Russie.» Det var därför icke utan farhågor, som han beslöt att göra
denna resa. »Visst är Paul rasande, skrifver han dock i
September 1800 till sin hustru, men tio à tolf dagar måtte man väl
kunna få styr på honom, om man klär ut sig och bär sig åt
som han vill.» [1] Armfelt var emellertid angelägen att finna
kejsaren i så gynnsam stämning som möjligt; och så väl från
Wien, genom drottningen af Neapel och hennes minister Serra
Capriola, som från Stockholm, genom ryske ambassadören
Budberg, hade han låtit på förhand till det bästa rekommendera sig
hos den nyckfulle själfherskaren. [2]


[1] Syftar på kejsar Pauls förbud att bära runda hattar och
långbyxor o. s. v.
[2] Armfelt befarade, att en viss major Anthing i rysk tjenst på
Sprengtportens inrådan sökt skada honom hos kejsar Paul, för att hämnas därföre
att Armfelt jagat honom från Sagan, då han upptäckt att Anthing
författat en smädeskrift mot Paul I. Sprengtporten hade sammanträffat med
den ryske majoren i Berlin och sagt sig känna Armfelts «caractère artificieux
et atrabiliaire«.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:36 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/32/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free