- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
396

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedsatt henne i hans ögon, så må det ej förtänkas honom att han
undvek ett personligt sammanträffande. För hennes framtid
sörjde han dock: det var på hans bekostnad och enligt hans
förslag, som fröken Rudenschöld samma år lemnade Sverige
och begaf sig öfver Paris till Marseille. Meningen var att
därifrån fortsätta resan till Algier, men förslaget förföll. Hon
vistades sedermera i Schweiz och återvände efter några år till
Sverige. För sitt underhäll erhöll hon årligen bidrag af
Armfelt, [1] som äfven bidrog till uppfostran af hennes son med den
ofvannämnde älskaren. Han tog namnet Ekmansdorff och blef
officer i finsk-rysk tjenst. [2]

Något öfver en månad räckte Armfelts vistelse i
Stockholm. Han var föremål för mycken nyfikenhet och många
gissningar; bevis på sympati saknade han ingalunda, isynnerhet
hos hufvudstadens borgerliga befolkning, som ej glömt, att
Armfelt varit konung Gustafs trogne vän. Han själf berättar att,
då han en gång i vagn passerade Norrmalm, »fönstren
öppnades vid förbifarten och man helsade, man välsignade mig;
folket på gatorna gjorde på samma sätt; jag kände mig rörd däraf
som ett barn». [3] Men allt var icke som förr, och han själf
var icke densamme. Man fann honom »sjuklig, åldrad och
affallen, tyst och misstänksam»; och de förhållanden, som mötte
honom, voro icke egentligen uppmuntrande. Konungen visade
sin faders vän en viss kall förbehållsamhet och lyssnade,
såsom vi sett, icke till de politiska planer, som Armfelt så lifligt
omfattat vid sitt sista besök i Ryssland. Anbuden att åter
blifva använd i svensk tjenst synas hafva inskränkt sig till en
obestämd antydan om möjligheten af diplomatiska uppdrag i
utlandet, om tillfälle erbjöd sig. På konungens befallning sökte
Armfelt få företräde hos hertig Karl och hans gemål, men blef
icke mottagen; då han vid konungens hof helsade hertigen, vände
denne honom ryggen.


[1] Upplysande i detta afseende är ett bref från Armfelt till M:me
Staël 1813, skrifvet från Petersburg, som å fröken Rudenschölds vägnar
synes hafva påmint om utbetalningen af detta årsanslag, hvilket, sedan Armfelt
lemnat Sverige 1811, synes hafva försummats. (Tryckt i Handl. ur
Brinkmanska arkivet I: 301.) Ett bref från Pahlen (1801 25/5) till Armfelt visar,
att han äfven sökt skaffa fröken Rudenschöld en rysk pension.
[2] Officer vid 1:a finska infanterireg:tet 1820, transporterades han s. å.
till det ryska regementet Willmanstrand, då förlagdt i Finland. Hans
uppförande föranledde tidigt anmärkningar af hans chef. (Meddel. af H:r
Kapten G. A. Gripenberg).
[3] Armfelt till hertiginnan af Sagan 16/5 1801.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free