- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
402

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vackraste hus i Paris, och som under revolutionen svingat sig
upp till en kolossal rikedom. Hans våning öfvergår i fråga om
smak, lyx och elegans allt hvad jag har sett», säger Armfelt.
Helst gick han dock på M:me Montessons mottagningar. »Denna
dam, som bevarat de gamla tidernas artighet och behag,
förefaller som en gudomlighet midt ibland la cohue regénérée.» Men
äfven där fann han, såsom öfverallt efter revolutionen, societeten
alldeles för talrik: »den foule, som är öfverallt, är kanske en
hufvudorsak till ledsnaden, som presiderar». [1]

Själf tillställde Armfelt fester vid de kurländska
prinsessornas födelsedagar. Om en af dem, som egde rum i Chantilly
och för hvilken Armfelt arrangerat en teaterföreställning med
af honom skrifna kupletter, musik, dekorationer o. s. v. i den
gamla stilen från Gustaf III:s tid, säger han med en viss
själfkänsla: »Depuis la fin de la monarchie on n’a pas vu une fête
de meilleur ton, meilleur goût et plus soignée.» [2] — Tvenne
italienska damer, hvilkas bekantskap Armfelt gjort i Rom och
Neapel, återsåg han här, nämligen prinsessorna Santa Croce och


[1]
Såsom ett kuriosum må här anföras följande utdrag ur ett bland
Armfelts bref. Det är ett statistiskt bidrag till umgängesförhållandena i Paris
vid denna tid. «Vill du veta huru dagarna i decaden äro upptagna, 16 à 17
spektakler oberäknade, så vill jag här gifva dig en idé därom: primedi hos
prefêt du palais eller förste öfverstekammarjunkaren Luçai, duodi hos fru
Récamier, tridi hos polismästaren Fouché och samma afton hos ex-hertig
Luynes, quartidi hos Chaptal, minister för det inre, quintidi fru Staël och
äfven general Marmont, sextidi hos Jordan, banquier af gamla stammen,
septidi andre konsuln, Cambacerès, octidi prinsessan Rohan, nonidi Berthier,
krigsminister, decadi Régnault de S:t Jean d’Angély, statsråd. På alla dessa
ställen dansas, är konsert, ätes m. m., men ingen ser road ut. Alla aftnar
tager M:me Montesson emot folk, och ibland är där 100 à 150 personer.«
(22/3 1802.)
[2] Hertiginnan d’Abrantès berättar på sitt vidlyftiga sätt i sina
memoarer en anekdot om Armfelt från en maskeradbal under dennes vistelse i Paris.
Hon hade där, på uppmaning af svenske ministern baron Ehrensvärd, utsatt
Armfelt för en mystifikation, hvilken lifligt skall hafva upprört dennes känslor.
Hennes tillfälliga likhet med en italiensk dam, som nämnes «Regina« och
som skulle hafva spelat en rol i Armfelts lif, men nu vore död, hade af
Ehrensvärd blifvit använd för att uppjaga Armfelts känslor och fantasi: han
trodde sig se en gengångerska och var nära att förlora sansen.
Memoarförfattarinnan förmenar, att Armfelt antagit, att Bonaparte tillställt detta upptåg
efter att hafva bespejat hans föregående enskilda lif, samt att detta vore en
af anledningarna till det förbittrade hat, som Armfelt under sitt följande lif
egnade honom. — Hela denna historia, utförligt broderad, förefaller alldeles
apokryfisk. Någon «Regina«, utom drottningen af Neapel, som ännu lefde,
kan icke uppspåras bland Armfelts minnen, och hans skaplynne gör det högst
osannolikt, att han under flere timmar skulle hafva låtit dåra sig på detta
sätt. Ännu orimligare är slutsatsen om uppkomsten af hans hat mot
Bonaparte tillfölje af detta upptåg. (XVII: 203 o. f.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free