Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cobenzl gåfvo undvikande svar och skyllde på att Preussens
intriger lade hinder i vägen härför. [1]
Mera beredvilligt var kejserliga hofvet att medverka till
utjämnandet af den spänning mellan Sverige och Ryssland i
början af 1803, hvartill den bekanta tvisten om bron vid
Abborrfors gifvit anledning. Kejsaren förklarade för Armfelt, att
Österrikes sändebud i Petersburg, baron Hudelist, erhållit
instruktioner, som vore gynnsamma för Sveriges intressen i denna
tvist. [2]
*
Armfelts ekonomiska förhållanden medgåfvo icke, att han
under första året af sin Wienervistelse kunde tänka på att där
bygga bo med hustru och barn. Grefvinnan Armfelts
anställning vid hofvet såsom vårdarinna af de kungliga barnen utgjorde
äfven ett hinder härför. Sedan hennes befattning i slutet af 1803
helt oväntadt upphört — såsom Armfelt och hans hustru
ansågo, på grund af en nyck hos drottning Fredrikas moder [3]
— blef det fråga om familjens återförening i Wien. »Nog kan
du tänka, min allra käraste gumma», skrifver Armfelt, »att min
största glädje skulle vara att reunera mig med dig.» Men
vistelsen i Wien under år 1804 var oregelbunden, ofta afbruten af
resor och led snart mot sitt slut, så att frågan förföll.
[1] A:s dep. 21/6 1803. (R. A.)
[2] Från denna tid, då förhållandet mellan Sverige och Ryssland var
spändt, berättar A. följande anekdot i bref till sin hustru. Såsom bekant
hade kejsar Alexander illa upptagit, att konung Gustaf Adolfs andre son fick
titeln «storfurste af Finland.« Såsom en tillrättavisning påbjöds af kejsaren,
att det i freden i Nystad till Ryssland afträdda Viborgska guvernementet
skulle kallas «Finska guvernementet«. — Då en medlem af ryska
beskickningen i Wien berättade Armfelt detta, svarade han: «C’est joli à l’empereur!
Il veut faire voir dans tout cela sa justice, puisque ce gouvernement devrait
à juste titre appartenir au reste.« Anekdoten saknar icke intresse, då man
känner det inflytande, som Armfelt ett årtionde senare kom att öfva på
återföreningen af Viborgs län med det öfriga Finland.
[3] Några hithörande aktstycken finnas tryckta hos Ahnfelt, Ur Sv.
hofvets och aristokratiens lif, I: 106. Flera finnas i R. A., bl. a. ett bref
från grefvinnan A. till Gustaf IV Adolf, hvari hon oförbehållsamt frågar, om
detta afsked vore att betrakta som en «förgylld disgrâce« (26/12 1803). I
bref till sin hustru från Karlsruhe försäkrar Armfelt, att konungen
personligen, «så gärna som han lefver, vill se dig hos sina barn; men nu är ej
mer än en vilja: gamla fruns (markgrefvinnans af Baden), som gifver åt
dottern sina instruktioner, hvilka blifva ponctuellement exequerade i stort och
smått.« Flera bref till grefvinnan Armfelt från Gustaf IV Adolf och hans
gemål under samma tid äro dock skrifna i den vänligaste ton. (Åminne
arkiv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0015.html
