Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år förut, hemliga anläggningar mot den unge konungens lif:
dennes sjuklighet berodde, enligt hans tro, på förgiftningsförsök;
illuminaternas syfte stode i sammanhang med »jakobinismen».
Om Reuterholm, hvilken för honom ännu gällde som urtypen af
grymhet och blodtörst, heter det i ett bref till hans hustru, att
han »ännu ej nedlagt sina broderliga och kärliga liaisons med
sina confratres i Sverige». »Gud hjälpe konungen till helsan och
bevare honom!» skrifver Armfelt på sommaren 1803; »men jag
tillstår, att jag är så frapperad af Reuterholms resa norrut, att
jag ej kan blifva tranquille. Det är ett djäfvulens anhang».
Det ansågs, att Armfelt från Wien varit den förste, som
gjort Boheman misstänkt såsom en samhällsvådlig person. [1] I
Armfelts depescher omnämnes, att han en gång haft ett samtal
med kejsar Frans om illuminaternas sekt. Dess tillvaro var
känd af kejsaren, medlemmar af denna sekt sades hafva blifvit
afrättade i Ungern. Armfelt sökte vid kejserliga hofvet utverka,
att Boheman, om han komme i tyska riket utanför Preussen
och Hannover, skulle gripas och föras till en af fästningarna i
Banatet. [2]
Detta nit var sannolikt öfverflödigt; den mystiske
»hofsekreteraren», som kom sådan förskräckelse åstad i Stockholm 1803,
blef tvifvelsutan strängare behandlad än som med lag och rätt
var förenligt. Men Armfelts åtgörande i denna fråga kunde icke
hafva någon annan grund än nit för bevarandet af Sveriges
samhällsordning och den unge konungens lif. »Dess död, säger han,
vore för Sverige dess sista dödsknäck och för mig en particulier
ett mer än grufligt öde.» [3]
Bland de diplomater, som samtidigt med Armfelt vistades
i Wien, förde gammal bekantskap mera än personlig sympati
honom närmast tillsammans med ryska sändebudet Rasumowski,
densamme som en gång såsom ryskt sändebud i Stockholm fick
tjena till förevändning för Gustaf III:s ryska krig, nu sedan
många år bosatt i Wien, hvarest han gjort sig mera känd för
sitt högdragna väsen än för politiskt inflytande. Politiska
sympatier närmade Armfelt till engelska sändebudet Paget, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
