Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drottningen dolde ej sin lust att dröja qvar så länge som möjligt hos
sin slägt, utan afseende på att detta innebar ett föga grannlaga
missbruk af gästfriheten. [1]
Sitt nya fädernesland syntes hon, omgifven af de sina,
nästan förakta, säger Armfelt, och närde hos konungen motvilja
mot att återvända eller sysselsätta sig med Sveriges
angelägenheter — »liksom Sverige och de affärer, som där förefalla, vore
af intet värde!» utbrister han harmfullt. »Konungens naturliga
enfaldighet gör att han ej inser allt detta, utan tager för bevis
af kärlek det som är motsatsen. Jag är i själen bedröfvad och
begriper ej hur det skall sluta.» Svenskarna i konungens
omgifning behandlades med ringaktning: »Drottningen vårdar sig
sällan att se på oss fattiga svenskar, men då det skall ske, är
det för att ricanera öfver något»; misstankar väcktes i konungens
sinne mot hans landsmän, hvilka framställdes såsom »elakt,
odugligt och farligt folk».
Därföre var det också högst ogärna som konungen
sysselsatte sig med svenska regeringsangelägenheter. Vid jultiden
1803 hade redan hopat sig fyra hundra oafgjorda
regeringsmål. Lagerbjelke, konungens kabinettssekreterare, arbetade som
en träl; Armfelt understödde ifrigt hans bemödanden att få
sakerna afgjorda: »Allt hvad som skall ske, går svårt, långsamt,
nästan disgraciöst. Det är blott de små, allra minsta
militäriska detaljer, som ej vore en regementsofficers höfva, som
fästa både attention och interêt. [2] Det är verkligen bedröfligt
ock tungt att se, så nära som jag nu dagligen ser det,
isynnerhet som hvarken god jugement fattas eller moyen att
arbeta och arbeta bra, då nöden absolut så kräfver.» — Vid ett
tillfälligt förhinder för Lagerbjelke åtog sig Armfelt en del af
hans göromål och fann, att konungen alldeles icke var »svår att
arbeta med, au contraire. Allt går, bara man förstår sig på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
