Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att »Rhenströmmen vore en glömskans flod, i hvilken dränktes
tankarna på Sverige och dess välfärd.» »Mina bref från
Karlsruhe, skrifver han i slutet af Maj 1804, säga intet om
konungens afresa. Därtill är ingen apparance och, det som värre
är, vi bravera Bonaparte och brouillera oss med Alexander I
på en gång, liksom vi hade 5- à 600,000 man att sätta oss i
spetsen för.» »Det tyckes, heter det i ett annat bref om
konungen, att vi börja nog tidigt spela le rôle d’émigré et de
Jean-sans-terre» — en dyster aning, som några år efteråt gick
i fullbordan.
Det var genom Lagerbjelke, som de nedslående
underrättelserna från Karlsruhe ingingo i enskilda bref, utgörande
kommentarier till de officiella. Han tvekade ej att göra
markgrefvinnan af Baden ansvarig för den unge konungens öfverilade
steg mot Frankrike. Hon omgaf honom med franska
emigranter och äfventyrare af alla slag, som irriterade hans
stämning. Såsom särskildt farliga nämner Lagerbjelke St. Genier
— »un plat coquin», känd såsom dubbel spion — och Luchesi.
Samtidigt nedsattes allt svenskt i konungens ögon. »Själfva
fransoserna äro här icke konungens farligaste fiender, skref
Lagerbjelke. Åtminstone skulle de blott anfalla dess person; men
förförelseandan och låga intrigantskor och intriganter anfalla
aldrig mindre än heder och ära. — Gud bevare hvar hederlig
och allt för lätt bedragen furste att nalkas detta näste!» — I
samma mån som konungens irritation steg, blefvo hans
förhållanden i Karlsruhe obehagligare. Hans och markgrefvinnans
politik var en helt annan än hans svärfaders och hans
svågers, hvilka sökte sitt stöd hos den mäktige herskaren i
grannlandet. »H. M:t är à couteau tiré, heter det i ett bref från
våren 1804, med kurprinsen, sin svåger, illa med sina onklar,
och den gamle kurfursten är missnöjd i allt med oss och flyr
hans närvaro; hvarföre han äfven etablerat sig på
Schwetzingen... Vi hafva för affaires d’étiquette brouillerat oss med
alla hofs ministrar, så att ingen kommer till hofvet, utan att
kurfursten är där.»
Åt sina bekymmer öfver den politiska ställningen gaf
Lagerbjelke i bref till Armfelt luft på följande sätt: »Ej en gång
om ändamålet (med ett krig) skulle alla tänka lika, om det än
vore möjligt att få dem ense om medlen. Kanske vore K.
M:t den ende, som tänkte ärligt hvad ändamålet beträffar,
nämligen som åsyftade Bourbonska husets återställande och en
säker likvigt mellan Europas makter, men hvad kan han ensam?
Hvad vore följden af ett isoleradt brouillerie med Frankrike? Vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
