- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
37

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungs personliga ofärd i afseende på dess farliga residens
på gränsen, vårt fäderneslands olycka för både denna och
tillkommande generation, vårt penningeväsendes omstörtning, våra
landsmäns af skatter samt af myntets vanvärde förorsakade
armod, elände och kanske förtviflan... Den, hvars rena hjärta
tror på goda ord, på ryska arméer, preussiska löften,
engelska penningar, den som i förlitande på allt detta ger sig in i
striden — den kommer ej sådan därifrån, som dess folk och
tjenare önska».

*



Omsider i Juli månad, såsom det synes, till någon del på
Armfelts uppmaning, beslöt Gustaf Adolf att lemna det
farliga Karlsruhe. Armfelt fick befallning att resa honom till
mötes i Prag samt att vara honom följaktig på den utflykt till
Böhmen och Sachsen, som konungen ärnade företaga under
Juli och Augusti 1804. Armfelt hoppades därifrån få återvända
till Wien. [1]

Redan innan denna resa anträddes, hade emellertid från
Wien gjorts början till de åtgärder mot Armfelt, som några
månader senare medförde hans återkallande. Det språk, han
förde, hade länge varit sådant, att österrikiska regeringen däraf
måste känna sig sårad; t. o. m. Armfelts vän Gentz fann hans
ställning »alldeles ohållbar». [2] Måttet synes hafva rågats
genom det ofvan anförda samtalet med kejsar Frans. Omedelbart
därefter, på samma gång som kejsaren tillskref konung Gustaf
Adolf ett afböjande svar i frågan om protesten mot
Napoleons kejsarvärdighet, fick Österrikes minister i Karlsruhe, Schall,
befallning att i en konfidentiel skrifvelse hos Gustaf Adolf
anmäla kejsarhofvets missnöje med Armfelts hållning. Hans språk,
hette det, utgjorde en fortlöpande kritik öfver österrikiska
regeringens politiska system och åtgärder. Man vore visserligen
öfvertygad om hans nit och hans ärlighet och tviflade ej på
hans uppriktiga nitälskan för rikets välgång; men man
befarade att, om han skref allt hvad han talte, det goda
förståndet kunde komma att störas. — Konungens svar innehöll, att
han med tillfredsställelse erfarit det gynnsamma omdömet om
Armfelts karakter; om dennes uttryck någon gång varit för

[1] A. till sin hustru 14/7, 18/7, 27/7 1804.
[2] Gentz’ Tagebücher, s. 46.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free