Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken han till sin stora saknad varit skild en månad. [1]
Vistelsen i München blef ej långvarig, och hemresan anträddes
omsider därifrån den 23 Augusti. Då beslutet härom blifvit
fattadt, utbrast Armfelt: »Ära vare Gud! Processen är vunnen,
och jag vågar säga, att jag visat häri någon talang». [2] —
Långsamt anträddes nu återfärden, under besök i Weimar hos
drottningens moster, storhertiginnan, som Armfelt fann vara »en
charmant fru», öfver Leipzig och Magdeburg, hvarest
drottningens syster, prinsessan af Braunschweig, var till mötes. Först
den 12 September inträffade konungaparet i Stralsund. Intåget
i Stralsund skedde med stor militärisk ståt. »Borgerskapet och
garnisonen paraderade, berättar Armfelt; baron Essen och jag
redo på hvar sin sida om en öppen vagn, i hvilken konungen
och drottningen åkte.» [3]
Det var mycket emot sin önskan som Armfelt måst vara
konungen följaktig ej blott från Böhmen till München, utan
därifrån till Stralsund. Han ville återvända till Wien och syntes
icke hafva haft någon tanke på de steg, som under hans
frånvaro gjordes för att förhindra hans återvändande. Men han
ansåg för sin pligt att följa sin konung, »ehuru mycket det kostar
på mig och är mig emot», skrifver han. »För det första vill
han det oändligen, har bedt mig därom hjärtligen och på det
förbindligaste; för det andra torde sakernas nuvarande ställning
göra det till en samvetssak, efter han har något slags égard,
och kanske ensamt, för min avis, åtminstone i flera ämnen.»
De svenskar, som jämte Armfelt under hemresan voro i
konungens följe, önskade äfven lifligt att han ej skulle lemna
honom förr än i Stralsund. »De inbilla sig, säger Armfelt, att jag
ensam kan determinera öfverresan till Sverige.» Högt stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
