Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mauritz Clairfelt, som i Pommerska kriget först kom att visa att
han ärft sin faders krigiska mod, och artillerikaptenen J. af
Wingård, sedermera landshöfding och statsråd, som i sina »Minnen»
lemnat en målande skildring af Armfelts sätt att vara i denna
omgifning, af hans glädtighet och hans frivola skämt, som stundom
kunde aflösas af en imponerande värdighet. [1] Armfelts
stabschef var fortifikationsbefälhafvaren i Stralsund baron Franc
Sparre, sedan en utmärkt fortifikationsgeneral, en duglig och
allvarsam man, af Armfelt förtroligt kallad »Gubben», som för
honom hyste den varmaste tillgifvenhet. [2] Den glade
husaröfversten grefve Hampus Mörner — den bekante »Hampus husar»,
känd för sitt grofkorniga skämt, sin krigiska tapperhet och sin
resliga växt — fann under sin vistelse i Pommern i Armfelt en
man efter sitt sinne. Entusiastiskt utropar Mörner i ett bref till
honom: »Du är en gud på jorden, och jag skall evigt tillbedja
dig... Förbannad vare hvar svensk officer, som ej tänker lika
med mig! Jag skall bli dess förste och säkre baneman». —
Cardell, svenska artilleriets ryktbare omskapare, stod såsom
öfverste för Wendes artilleriregemente äfven under Armfelts befäl
i Stralsund och fann i honom en gynnare, ehuru denne ej var
blind för Cardells svagheter. Dennes oförvägna tapperhet
liknade Armfelts egen och blef pröfvad under det Pommerska
krigets vapenskiften, ehuru med växlande framgång. [3]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>