- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
59

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gång uttryckte konungen sin förtrytelse öfver en ifrågasatt
beskickning till Napoleon å Englands och Rysslands vägnar, såsom
svar på de fredliga uttalanden, denne låtit göra i London.
Novosiltzow, samme man, som på vintern 1805 i London
underhandlat om förbundet mot Frankrike, skulle på våren s. å.
begifva sig till Paris för att, såsom det uppgafs, verka i fredligt
syfte. »Det är obegripligt, utbrister konungen med anledning
häraf, att kejsar Alexander vill negociera med en så ovärdig
människa och därigenom bevisa möjligheten att afhandla med
honom!» — Denna beskickning var ej heller så allvarligt menad:
dess syfte var att vinna tid. Novosiltzow hann icke längre än
till Berlin, hvarifrån han plötsligt återkallades. Förevändningen
till underhandlingens afbrytande var det våld, som Napoleon, kort
sedan han den 26 Maj 1805 krönt sig i Milano med
Lombardiska järnkronan, begått genom införlifvandet af Genua och
Ligurien med det franska kejsardömet. [1]

Efter Novosiltzows återkallande (i Juli 1805) — Europas
kabinetter hade i spänd väntan afvaktat beskickningens utgång [2]
— syntes kriget vara afgjordt. Med dystra aningar motsågs det
af Armfelt, oaktadt ingen lifligare önskade, att ett världskrig
måtte göra slut på Napoleons herravälde. »Som officer bör jag
önska krig, skref han i Juli 1805 till sin hustru, och gärna se
tillfällen att förvärfva kunskaper i min métier; som svensk äro


[1] Armfelt förutsåg, enligt hans svar på detta bref, att Novosiltzows
beskickning icke skulle leda till något resultat, och ansåg äfven att Preussen
skulle förhålla sig stilla, oaktadt den lidna skymfen. Dess regering hade,
enligt hans ord, endast «en passion, att utvidga sina gränser på bekostnad af
alla politiska konsiderationer och moraliska principer; i detta syfte hade det
alltjemt ödmjukat sig för «den korsikanske tigern, Caroli Magni apa«. —
Likväl dolde han ej, att återsändandet af den preussiska orden väckt «en
hiskelig sensation« och framkallat stor räddhåga bland Stralsunds befolkning,
hvarför han gjorde hvarjehanda förslag till afhjälpandet af befarade olägenheter.
Särskildt gjorde andan hos de tyska soldaterna bland fästningens besättning
honom bekymmer, och han uttalade den åsigt att, om ej förstärkning sändes,
«ett försvar, som skulle räcka öfver 3 à 4 dagar, vore chimeriskt«. (A. till
konungen 17/6 1805, Ups. Bibl.)
[2] «Comme les Mahometans se tournent vers la Mecque en faisant leurs
prières, il paraît que presque tous les cabinets suivent la même religion à
légard de M:r Novosiltzow«, skrifver Wetterstedt (6/7 1805).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free