- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
62

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att det goda förhållandet mellan detta land samt Sverige och
England skulle återställas. Till konung Gustaf IV Adolf afsände
han genom Armfelt en politisk uppsats, dat. 25/6 1805, föranledd
af det beryktade återsändandet af Svarta Örns-orden. I detta
»Lettre au roi de Suède», talangfullt skrifvet som alltid, prisar
han dennes »sannt kungliga handling» och anvisar konungen
eftervärldens beundran, jämte det »fåtals af samtida, som ännu
lemnade en fristad åt sanning, grundsatser och heder». [1] Utgången
rättvisade ingen af dessa den skicklige politiske skribentens
förutsägelser.

I en sak öfverensstämma Gentz, d’Antraigues och v.
Müller under denna brefväxling: det är i förhoppningen att se
Armfelt spela en rol i de stora händelser, som syntes stunda, och i
uttryck af personlig sympati för honom. Detta var icke blott
smicker och höflighetsformer; det kan icke betviflas, att dessa
män voro uppriktigt intagna af Armfelts snillrika och älskvärda
personlighet, och att de väntade sig mycket af hans ridderliga
tänkesätt och af hans mod, pröfvadt på slagfältet och i
rådkammaren. Sveriges tjenst syntes dem erbjuda honom ett för litet
verksamhetsfält. Gentz uttryckte vid krigets början den
förhoppning, att Armfelts »kraft och entusiasm måtte göra sig
gällande i rådslagen, hans tapperhet leda arméerna, och att han i
allt måtte få spela den rol, som anstode den höga ställning, som
hans karakter, hans förtjenster, hans rykte längesedan anvisat
honom.» Joh. v. Müller uppmanade honom ifrigt att begifva sig
till Petersburg för att verka »elektriserande» på tsaren och hans
omgifning. I Ryssland saknades hufvud och mod: »Nå väl,
säger v. Müller, i detta farliga ögonblick bör Ni erbjuda edert
hufvud, som är skapadt för stora uppgifter; Ni skall ingjuta er
anda i armén och i det vigtigaste af Europas kabinett. Er
konung skall säkert tillåta det; han själf är kallad att med sitt
tappra folk förnya sina vapens ära.» [2]


[1] Tr. i Gentz, Mém. et lettres inédits, s. 79 o. f. Enligt G:s bref till
Armfelt 9/7 1805 ärnade han att anonymt utgifva denna uppsats i England.
Hans afsigt därmed var, enligt samma bref, att, utom hyllningen åt
konungen, »i denna ram säga några sanningar, som man aldrig bör upphöra att
upprepa«.
[2] v. Müller till A. (28/7 1805). Jfr. bref fr. Matthews, A:s kurir,
samma ämne till v. Müller, tr. i «Beiträge z. deutsch. Gesch.«, s. 97.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free