- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
74

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

synnerligen lifligt, sade han en annan gång, af brist på fiender och
proviant.» »Gustaf Adolf var »desperat öfver all den moderation
och fredssystem», som visades af Preussen och England rörande
Hannover. Han sökte i Lauenburgska frågan anledning att få
behålla sitt svärd draget; och förevändningen för hans
qvarstannande i Ratzeburg var afvaktan på upprepadt svar från England
rörande Lauenburgs utrymmande. »Gud vet hvad han vill, sade
engelske ministern Pierrepont: när det fanns några fiender, var
det icke möjligt att få honom att rycka fram; när de äro borta,
står det icke till att få honom att gå tillbaka.»

I det fredliga Mecklenburg, som fick detta långvariga
militäriska besök, njöto de svenska trupperna välvilja och gästfrihet,
fastän dess invånare, lika litet som deras gäster, kunde begripa,
»hvarföre dessa egentligen voro där, och hvarföre man låtsade
göra krig, utan att egentligen göra någonting». »Med 8,000
man, förda som får, dem man jagar omkring i en skog, vill man
göra lagar åt hela världen», skrifver Armfelt, »men ett zéro —
då vi likväl ega så många tusen i affärerna — fattas i ändan på
numerären af vår armé.» [1] »Vi leka ordentligt krig, heter det i
ett bref från Bützow; hålla förposter och hafva skarpladdadt,
som då fienden står på 1/4 mils afstånd, fastän på 60 mil ingen
fiende, vi känna, finnes... På en distans af 12 mil stå 300
jägare och 200 husarer förpostkedja, som patrullera natt och dag,
så att hvarken folk eller fä kunna därmed utstå. Om de vore
af gummi elasticum, skulle det gå att spänna ut dem... Jag
kan försäkra på min heder, att icke en enda militärisk order
ännu emanerat från högqvarteret.»

Missnöjet öfver detta krigföringssätt, som enligt Armfelts
ord skaffade de svenska trupperna »en obotlig ridicule»,
minskades icke genom de högtidliga bulletiner, som utgåfvos från »kongl.
fältboktryckeriet». »Om man vill i grund förstöra all aktning och
kärlek, par principe d’état, kunde man ej bära sig annorlunda
åt.» Icke ens konungens tjenstgörande generaladjutant Tibell,
som (äfven af Armfelt) fick uppbära ansvaret för hvad som
utgick från högqvarteret, var nöjd. »Allting skall ske med fjäsk»,
skref han helt öppet till Armfelt, med hvilken han stod i liflig
brefväxling. Han uttryckte, då omsider i slutet af Mars
återtåget till Pommern anbefalldes, sin åsigt, att det var »ridicult»,
att det skedde med »väpnad och samlad hand i ett eget land,
till både truppernas och landets fatigerande, då det kunnat ske
i all maklighet». Vid detta återtåg visade sig konungens militära


[1] Armfelt till Essen 9/1 1806 (Trolle Ljungbys arkiv).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free