- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
79

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ha sin gång; och Löwenhjelms dragoner skulle drifvas ur
Lauenburg, i stället för att gå frivilligt. Den 27 April lät konungen
grefve Fersen afgifva en ljungande protest mot Preussens
förhållande och hämnades med att anbefalla blokad af de preussiska
hamnarna.

I de ändlösa förhandlingar mellan Gustaf IV Adolf och
preussiska hofvet, som därefter följde, ända till dess Europas
politiska förhållanden och Frankrikes hotande hållning mot
Preussen i Aug. 1806 gjorde slut på detta pennkrig, [1] deltog däremot
icke Armfelt. Han vistades i Stralsund; sedan Fersen rest
tillbaka till Sverige, hörde Armfelt ej mycket från högqvarteret i
Greifswald och undvek så vidt möjligt att komma i beröring
med konungen.

På dennes befallning begaf han sig emellertid i början af
Augusti till Greifswald för att bevista den där började landtdagen
med Pommerska ständerna. Hvad hans befattning där skulle
bli, kände han ej så noga, säger han, »om ej att bära någon af
de nya regalier, som detta krig hade skaffat oss». Det var
såsom militärbefälhafvare i Pommern, som Armfelt borde vara vid
sin konungs sida, ehuru någon politisk rol ej var honom
anförtrodd. Landtdagen var vigtig och kunde väl ingifva farhågor;
det gällde ingenting mindre än upphäfvandet af hela Pommerns
gamla författning och införandet af svenska lagar i det tyska
hertigdömet, hvilket dittills åtnjutit en relativ själfständighet. Den
pommerska regeringen, som visat sig uppstudsig i fråga om det
nyinrättade landtvärnet, var redan före landtdagen upplöst.

Landtdagens förlopp är kändt: allt gick efter konungens
önskan, något, hvartill den hotande politiska ställningen och de
svenska truppernas närvaro bidrogo. »Här är intet annat än
underdånighet», skref Armfelt till sin hustru från Greifswald, »man
är rädd och flatterad af allt.» Konungen hyllades: »man svor
på rikssalen, så det blånade, och Pierrepont sade: c’est avec
enthousiasme que ces gens ont reçu les propositions du roi.» —
För öfrigt fann Armfelt, att alla voro »galna i skallen», och
prisade sig lycklig att »hafva med intet att göra», ehuru han ansåg
»som ett slags missväxt för förståndet att lefva med dårar och
fän». Lifvet i högqvarteret behagade honom lika litet nu som
förr. »För att dö af ledsnad behöfver man icke vara förvisad
till Okàs stränder, utan lefva vid det hof och i det högqvarter,
som omgifver det 19:de århundradets ende konung och hjälte.»


[1] Se Hist. tafla, I: 29 o. f. samt Bilag. 14—31.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free