Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anklam vid Peene, svenska Pommerns södra gräns, medan 3000
man preussiskt kavalleri gått öfver på det svenska området. »I
morgon, skref Armfelt till sin hustru den 31 Okt. 1806 från
Stralsund, kunna således ströfvande partier vara för våra vallar.»
Den förskräckelse, som bemäktigat sig de flyende
preussarna, skildras af Armfelt i starka färger och väckte hans lifliga
förtrytelse. »Om icke Blücher hade varit, säger han, skulle man
vilja svära på, att harar och utklädda käringar utgjort hela
kåren af befälhafvare och generalstab i preussiska arméen.» Han
berättar, att 17 franska hästjägare drifvit framför sig 2000 man,
och att man påträffat en skara preussiska soldater af olika vapen,
som sedan olycksdagen vid Jena ej sett någon enda af sina
officerare. Preussiska generalen Bilas med 3000 man kapitulerade
vid Anklam, sedan de beträdt pommerska området. »I går var
här ett ohyggligt spektakel, skref Armfelt från Stralsund den 3
Nov. 1806, med alla flyktingar och poltroner, som man med
värjan i hand måste neka asyl. Eländet är öfver all beskrifning.»
En stor del af furst Hohenlohes upprifna kår med fältkassa,
sårade och tross, begärde och erhöll fritt genomtåg genom svenska
Pommern till ön Üsedom.
Det dröjde icke länge, innan äfven en del af den svenska
hären drabbades af ett olycksöde: det var den »detacherade
kåren» i Lauenburg, hvaraf största delen, stadd på reträtt öfver
Lübeck till Pommern, den 7 Nov. togs till fånga af fransmännen
under Bernadotte. Befälhafvarens, v. Morians, hufvudlöshet och
feghet voro anledningen till detta missöde. I Stralsund var man
öfvertygad, att han utan svårighet borde hafva kunnat framtränga
till fästningen landvägen genom Mecklenburg, hvarest endast svaga
franska ströfkårer funnos; [1] men konungens från Malmö gifna
befallning att retirera sjövägen åtlyddes alltför bokstafligt.
Det var sålunda nu krig, och på fullt allvar. Stralsund
förklarades genom generalorder den 30 Oktober i
belägringstillstånd; försvarsåtgärder vidtogos, och för att hindra fransmännens
inbrytande öfver Pommerns gräns, utryckte den 6 Nov. en del
af Stralsunds garnison under Armfelts öfverbefäl till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
