- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
94

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock hade mindre del än Armfelt, fått äran att nämnas i den
franska krigshistorien. [1]

Sedan venstra kolonnen genom intagandet af Anklam gått
öfver gränsen, kunde Armfelt, efter mottagandet af Essens
ofvannämnda bref, hafva skäl att anse sig föra ett själfständigt
befäl. Då han inträngt på preussiska området, ansåg han sig
böra i en proklamation tillkännagifva svenskarnas afsigter, helst
som han därtill lifligt uppmanades af Anklams innevånare. En
sådan utfärdades dagen efter Anklams intagande och innehöll,
att platsen vore intagen för dess rättmätige egares konungens
af Preussen räkning, samt att alla innevånarnas förbindelser
med fransmännen borde upphöra. Samtidigt utfärdades ett
upprop till de preussiska soldater, som funnos kringspridda i trakten,
att påminna sig sina pligter mot fäderneslandet och sluta sig
till den svenska hären. Till d. 18 April borde de samla sig på
ön Üsedom; de skulle där erhålla gevär och militärisk
organisation. Öfverläggningar om bildandet af en dylik preussisk frikår
hade redan egt rum i Stralsund med den preussiske partigängaren
v. Schill, som i Mars anländt dit. [2]

I Anklam dröjde Armfelt några dagar, sysselsatt med
ordnandet af sin framskjutna ställning. Till Ückermünde afsände
han Gardell, som fann denna stad, belägen vid hafvet på vägen
till Stettin, utrymd af de franska trupperna. Ett förslag af
Cardell att göra en marsch mot Stettin för att förfölja den flyende
fienden, ansågs af Armfelt allt för vågadt, då garnison till denna
stad ej kunde skaffas, innan de preussiska soldaterna hunnit
samlas, samt afböjdes därföre. Några kanonslupar under den unge
Wirséns befäl, tillhörande den flottilj, som, samtidigt med dessa
krigsföretag till lands, kryssade i Frische Haff, begaf sig dock
framför Stettin och lät höra sina kanoner, till innevånarnas stora
förskräckelse. [3]

Den 7 April begaf sig Armfelt till Demmin, hvarest
generalguvernören Essen fortfarande vistades, oaktadt sin fyra


[1] Se Thiers, Hist. du consulat et de l’empire, VII: 488.
[2] Ett egenhändigt bref från konung Fredr. Wilhelm till Armfelt (15/5
1807) uttryckte hans tillfredsställelse öfver undersåtarnas stridslust.
Originalen till A:s proklamation d. 5/4 1807, och till hans kungörelse om
truppsamlingen på Üsedom, dat. samma dag, finnas i Riksarkivet.
[3] Se Wingård, III: 47. Han uttalar den åsigt, att om landtarmén i
sin helhet vågat sig fram mot Odern, ett företag mot Stettin borde hafva
lyckats och blifvit af afgörande vigt. Äfven Vegesack anser, att intagandet
af Stettin ej borde hafva varit omöjligt (s. 63).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free