- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
105

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid Ückerfloden, som han ansåg fullt hållbar; utgången af
striden d. 16 borde hafva blifvit en helt annan, om Cardell ej
blifvit afskuren, och ej den återstående delen af kolonnen ensam
måst mottaga anfallet. Han hade å sin sida gjort allt för att
underhålla förbindelsen mellan de båda kolonnerna. »Tiden lärer
häruti, som i allt annat, gifva en rätt upplysning; emellertid har
jag intet hvarken i order eller disposition att förebrå mig ...
Kanske hade jag orätt», tillägger han, »att ensam yrka och
drifva på fiendens bortkörande från Stralsund och Pommern, då
sedermera man ej trodde sig kunna vända fiendens flykt,
oordning och fruktan sig till nytta. Ingen défence är god, om den
ej innehåller ett slags attack, och att låta fiender sådana som
fransoserna sansa och samla sig, plär sällan lyckas. Venstra
flygeln underhöll sin activité så länge som möjligt var, och
hoppades att af Schills kår och dagliga samlingar af preussare blifva
förstärkt; men flera både fysiska och moraliska omständigheter
hafva lagt sig däremot.» [1]

Det är ej svårt att inse, hvilka de moraliska
omständigheter varit, som här åsyftades. I de bref till konungen, som
utgöra Armfelts försvarsskrifter, framställer han emellertid inga
bestämda anklagelser mot dem, som han ansåg hafva varit
anledning till ofärden. Konungen berömde, enligt Lagerbjelkes bref
till Armfelt, dennes »langage de modération et de dignité» i det
första af dessa bref. [2]

»Om mitt öde skulle blifva», slutar han sin sista
försvarsskrift, »att ej mera i E. M:ts tjenst vara duglig, så följa mina
önskningar tronens ära och styrka, samt mina förböner till Gud
beständigt E. M:ts företag. En gång gömd i jordens sköte, blir
jag säkert lyckligare än i dag.» Oförbehållsamt gaf Armfelt
däremot i sina enskilda bref luft åt sin vrede öfver Tawasts »djupa
infami, hans svarta hjärta, som genom sina intriger är primitiva
orsaken till allt», och sin harm öfver de framställningar från
högste befälhafvarens kansli, genom hvilka hela ansvaret hvälfdes på
venstra kolonnens ledning.


[1] A. till konungen 21/4, 7/5 1807. «Jag nekar ej, att jag är dristig i
mina företag«, heter det i samma bref, «och att jag mycket räknar på befälets
och truppernas mod och intelligens. Men utan detta gör man intet. Våga
något, för att vinna mycket, har allt ifrån 30-åriga kriget varit svenska
eröfrares symbolum ända till Karl XII:s olycka.«
[2] 10/5 1807. Detta hindrade icke, att G. Boye från Malmö skref
till Essen om samma bref, alt det var, »som allt öfrigt från Armfelts hand
och hjärta, fullt med dåligheter och ordaprål samt piquanterier på flera«.
(Wieselgren, Essen, s. 126).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free