- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
123

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förklarade han: »Om Ryssland vill taga Finland, anser jag allt
försvar omöjligt. Skall för oss nu hjälp komma, blir det genom
Försynens omedelbarliga kraft. Amen.» — Ej heller Danmarks
planer synas hafva varit honom okända. Franska trupprörelser
i nordvestra Tyskland emot Danmark förebudades redan mot
slutet af 1807 genom rykten från Tyskland. »Flera indicier,
säger Armfelt, synas bevisa, att danskarna komma att blifva
franska truppernas avantgarde vid Skånes inkräktande eller
bortkapitulerande.» [1]

Politiken var Armfelts lifselement. Särskildt under de
tider, då en bestämd ämbetsverksamhet ej tog hans krafter i
anspråk, sysselsatte sig hans ständigt arbetande hufvud med
politiska problem. Sveriges belägenhet var vådlig; dess räddning
var oaflåtligt föremålet för hans tankar. Under vistelsen på Engsö,
hvarest, som Armfelt säger, »lemningarna af vår förra storhet
uppväcka både minne och inbillningskraft», nedskref han i
Oktober 1807 en politisk uppsats, benämnd »Coup d’oeil sur la
situation actuelle de la Suède». Den var afsedd att läggas under
konungens ögon och saknar icke sin märkvärdighet, i synnerhet
såsom fluten ur Armfelts penna. Han, Rysslands föregifne vän
och Bonapartes förbittrade motståndare, skildrar här i bjärta
färger opålitligheten af Rysslands hållning, dess egennyttiga
politik, för hvilken sedan Peter I:s dagar nästan alla Europas
stater varit offer; han visar dess planer på Finland, mot hvilka
Sverige var värnlöst. Efter freden i Tilsit — »denna fred, öfver
hvilken eftervärlden skall falla i förvåning såsom ett nec plus
ultra af regenternas förnedring» — vore en isolerad politik
vådligare än någonsin för Sverige. Därföre råder han till
öppnandet af en fredlig underhandling med Frankrike, under åberopande
af Sveriges gamla politiska traditioner och af Frankrikes intresse
af att ega bundsförvandter i Sverige och Polen, hvars
återupprättande syntes stå för dörren. »Att underhandla betyder icke
att fraternisera, säger han, utbyta ordnar eller förnedra sig i
åthäfvor och vänskapsbetygelser»: man kunde behålla sin
personliga värdighet, om man ock måste gifva vika för
omständigheternas tvång. »Det hat eller den afsky, heter det, som en konung
kan hafva för hvarje brottslig människa, i hvilken ställning han
än må befinna sig, gör heder åt hans rättskänsla, men bör dock
icke tvinga honom att uppoffra sig själf för att skipa en rättvisa,
som endast kan ligga i Guds hand. Guds lag, så väl som den,
hvilken konungarna besvärja, då de antaga kronan, har till sin


[1] Armfelts bref Okt.—Dec. 1807 (passim.), tr. i Gömdt är icke glömdt, IV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free