- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
127

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det var icke första gången som ryska frestelser sökt
Armfelt: manligen hade han bestått profvet i Finland 1788, och
under landsflykten, medan han åt Rysslands nådebröd, ej skytt att
uttala sin öfvertygelse. Vi hafva sett, att han på hösten 1807
med skärpa yttrat sig om Rysslands politik och varnat för dess
planer. Med all sin misströstan om framgången af Finlands
försvar och under alla önskningar att kriget kunnat undvikas,
delade han nu med hvarje redlig svensk harmen öfver det ryska
anfallet och öfver de medel, som användes, för att förmå de
trogna finnarna till affall. »Skulle man tro — utbrister han i ett
bref med anledning af de ryska manifesten — att en laglig
regering låter bruka sig till sådana nedrigheter vis-à-vis en nation
och en militär, alltid lysande af ära — ty de galenskaper, som
tillskapade Anjalaförbundet, kunna anses som rus af elakt vin!» [1]

Med oaflåtligt intresse följde han längre fram den finska
härens strider, från hvilka hans vänner J. Fr. Aminoff, Gustaf
Löwenhjelm och M. Björnstjerna lemnade honom underrättelser.
När Sveaborg föll, utbrast han i högsta förbittring: [2] »Glömma
sin ära och komma ihåg sitt ekipage och sin egendom, lemna
Ehrensvärds graf åt ryssar och icke föredraga att begrafvas
under dess ruiner och multna med den store mannens ben — nej,
jag törs icke tänka härpå, jag blir galen!» — Åminne, det
Armfeltska fädernegodset, var snart i ryssarnas händer: »Får gå»,
skrifver Armfelt till sin hustru, sedan underrättelse ingått, att
han hade att välja mellan egendomens konfiskering eller
afläggande af rysk trohetsed; »med infamier köper jag ej mitt bröd.» [3]
Och med tanken på sin äldste son, den blifvande
fideikommissarien, säger han vemodigt: »Stackars Gösta, som nu får intet,
om han ej resolverar sig att blifva ryss! Och hvarför skulle han
ej göra det? Han har ej vant sig att, som jag, hafva ett


[1] 8/3 1808.
[2] I bref till Axel Rosen 15/5 1808.
[3] Jfr A:s bref till Adlersparre. tr. i Handl. rör. Sv. Hist., II: 185.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free