- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
130

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dynasti, tillstadde icke, att någon af dem såsom fiende beträdde
Sveriges jord.

Emellertid måste Sverige sent omsider, i Mars 1808, bereda
sig på att möta faran. En reservarmé skulle, enligt konungens
beslut d. 6 Mars, sammandragas i Örebro, för att efter
omständigheterna draga sig mot Norge eller mot Skåne; och
sedan danska krigsförklaringen anländt d. 14 Mars, beslöts att
denna reservarmé genast skulle afmarschera till vestra gränsen
och erhålla namn af vestra armén, medan andra trupper
sammandrogos i Skåne.

Det var åt Armfelt, som uppdraget lemnades att vara
befälhafvare för reservarmén i Örebro; men han öfvertog icke
detta befäl, förr än »reservarmén» redan ombildats till »vestra
armén». Det uppdrag, som väntade honom, syntes blifva
omfattande och ansvarsfullt. Han var »en chef kommenderande
general» ej blott för de trupper, som sammandragits till
Örebro, utan ock för den truppstyrka under generalmajoren
baron Vegesack, som förut befann sig på gränsen mot Norge,
och för en i Dalarne samlad mindre ströfkår under öfverste
Gahn. Han skulle äfven samverka med den fördelning, som
stod i Norrland under generaladjutanten Bergenstråhle. Dessa
afdelningars styrka utgjorde d. 1 April tillsammans omkring
15,000 man.

Konung Gustaf Adolf drömde om Norges eröfring, och
Armfelt synes — stundom åtminstone — hafva delat hans
förhoppningar. Det har förmodats, kanske ej utan skäl, att
Armfelt tillstyrkt eröfringsplanerna mot Norge. Han ansåg dock ej,
att ersättning för Finland där kunde vinnas. »Hela Norge
ersätter oss icke 1/4 af Finlands förlust», ansåg han. »Att mot Norge
alla våra mesurer äro högst defensiva, skref han ännu d. 8 Mars,
vågar jag edligen bedyra. Men komma fransoserna in i
Danmark, vore vi ju galna, om vi ej sökte minska antalet af våra
fiender genom Norges eröfrande... Bättre att förekomma än
förekommas.» [1]

Fälttågsplanen, mera dristig än välbetänkt, var snart
uppgjord. Samtidigt med att Armfelt, enligt denna plan, öfver
Karlstad från nordvestra Vermland ryckte fram mot Glommen,
skulle den svenska härens venstra flygel under Vegesack bryta
in i södra Norge från Bohuslän och Dalsland, medan


[1] Gömdt är icke glömdt, IV: 21, 28; jfr Meijer, anf. st., s. 67.
Samtida uppgåfvo med bestämdhet, att eröfringsplanens upphof vore generalen
grefve F. Schwerin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free