- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
131

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bergenstråhles och Gahns fördelningar gjorde ett anfall från Jemtland
och Dalarne, hvarigenom den norska nordanfjälls-armén skulle
hållas tillbaka. Planen stadfästes af konungen, som ej såg några
hinder för Norges eröfring; och Armfelt skyndade att strax före
sin afresa från Stockholm (16/3) gifva del däraf åt venstra
flygelns befalhafvare general Vegesack, sin gamle vapenbroder från
Finland och Pommern.

Vegesack stod nu åter under Armfelts befäl, liksom äfven
på sitt sätt Bergenstråhle i Norrland; men dessa befälhafvare
bibehöllo dock den egendomliga ställning, att befallningar från
regeringen utfärdades och meddelanden från dem insändes direkt,
med förbigående af högste befälhafvaren. Att egensinnigt och
själfrådigt ingripa i alla detaljer, utan afseende på om det helas
sammanhang därigenom stördes, var nu en gång den enväldige
konungens sed.

Detta visade snart sitt förderfliga inflytande äfven på vestra
arméns krigsföretag och bidrog att grumla det goda
förhållandet mellan befälhafvarna. Den kombinerade planen kom icke
att utföras; att framgångarna i det norska fälttåget blefvo så lätt
räknade, berodde i väsentlig grad på den högsta ledningen från
hufvudstaden.

Armfelt fann snart, redan i Örebro, medan han där under
senare hälften af Mars var sysselsatt med utrustningen af den
truppstyrka, som han skulle föra mot gränsen, att han mottagit
»det mest penibla af alla befäl». Han fann sina trupper utan
uniformer och öfverplagg, inga proviantförråd, intet artilleri, inga
eller dåliga gevär, ammunitionsförrådet beräknadt efter 12
patroner per man, inga sjukvårdsanstalter, inga läkare, »utom några
bödlar med fältläkareuniform». »Kornjudar och bofvar hade
accaparerat alla ressurser» och oskäligt uppdrifvit priserna på
spannmål och furage. »Hvad hopp att därmed göra något,
utbrister han, mot en svältande fiende, inkrupen i sina fästningar,
som elände och brister öfver ett helt land utomkring göra
så godt som inaccessible! Nej, ett mera djäfvulskt perspektiv har
jag ej öfverlefvat som soldat!» [1] — Medan man i Örebro med
all ifver arbetade på att afhjälpa de svåraste bristerna, skref
konungen otåligt bref på bref med uppmaning att påskynda
anfallet mot Norge. [2] Man befarade att konungen själf skulle


[1] Gömdt är icke glömdt, IV: 24.
[2] Redan d. 20 — Armfelt hade då tre dagar varit i Örebro — ville
konungen veta, när armén kunde rycka in i Norge, till hvars gräns det
var 20 mils marsch; och d. 22 skref han och underrättade, att Bergenstråhle
komme att anfalla Rörås d. 30 Mars, då Armfelt »med några brigader« borde
stå vid vestra gränsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free