- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
145

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Oförbehållsamt utgöt Armfelt i enskilda bref sin
förtrytelse öfver denna förändrade fälttågsplan. Han förklarade
återtåget från Lier vara »en onödig infami» [1], och skref: »Jag har
nu dragit mig tillbaka från Lier, en position, som vi aldrig mer
återfå och som hotade hela Norge. Tibell har så velat, och
hans vilja lär väl vara i allt till Sveriges och konungens väl. I
militäriskt afseende är det en horreur, som hvar soldat lifligen
kände. Allt som jag hinner, skall jag krypa tillbaka öfver allt
och gifva på det viset fienden mod, under det våra egna
decourageras.» Och rörande det tillärnade fälttåget på Seland, som
var anledningen till denna förödmjukelse, skref han några dagar
senare ironiskt; »Det blir väl på Seland som storverken skola
göras, och h. exc. fältmarskalk Toll med sina bägge
undergeneraler gifva en oföränderlig glans åt Sveas vapenära. Men Gud
låte ej allt detta gå i putten, och planen att taga Seland slå ut
som hundens plan att hugga efter skuggan, han såg i vattnet,
då han hade köttstycket i mun! Norge, n. b. södra delen däraf,
vore nu vårt, om engelsmännen genast vid sin ankomst
koopererat med mig. Men det förbjöds eller autoriserades icke». [2]

Med anledning af den anbefallda förändringen flyttade
Armfelt sitt högqvarter från Holmedalen till Venersborg. Under
större delen af Juni månad vistades han där och i
Strömstad, företrädesvis sysselsatt med förvaltningsgöromål af
hvarjehanda slag. Under återstående delen af sommaren förlades
högqvarteret till Vestra Ed på Dalsland, en mil från Norges
sydligaste gräns. Vestra arméns fördelning i flyglar upphäfdes. Den
indelades i stället i sex brigader, alla under Armfelts eget befäl.
— Den armé, som efter verkställdt återtåg stod längs gränsen
på den långa sträckan af 16 mil från Eda skans i Vermland och
till Svinesund i Bohuslän, var icke obetydlig. På papperet
utgjorde den i slutet af Juni 23,650 man, skärgårdsflottan
inberäknad. En stor del däraf bestod dock af oöfvadt och
obeväpnadt landtvärn och vargeringsmanskap, och öfver 1,500 man
lågo på sjukhusen. Det dröjde icke länge, innan denna armé
ansenligt förminskades. [3]

Redan de första dagarna af Juni hade de svenska trupperna
tågat tillbaka öfver gränsen från alla håll, och den 9 Juni voro
alla åter på svenskt område, med undantag af posteringarna
vid Præstebakke och Berby i Enning-dalen, ett par mil från
Strömstad.


[1] Till Rosen 4/6 1808.
[2] A. till sin hustru 2/6, 16/6 1808.
[3] Se Meijers detaljerade uppgifter, s. 137 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free