- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
157

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vända sig till danska regeringen i stilleståndsfrågan, hvarvid
Posse invände, att underhandlingar väl kunde ega rum mellan
två armébefälhafvare, men svårligen mellan ett kabinett och en
general. För öfrigt gjorde Posse, med afseende på prinsens
förslag, den befogade invändningen att, om vapnen kunde hvila
under de 8 à 9 dagar, som behöfdes, innan svar hunne anlända
från Köpenhamn, så kunde ett stillestånd på 14 dagar lika gärna
beviljas från början.

Sedan prins Kristian August lofvat att följande dag
skriftligen besvara Armfelts bref — han väntade, enligt egen
uppgift, samma dag bref från danska regeringen, hvilkas innehåll
han ville känna — rörde sig samtalet kring allmänna ämnen,
Europas politiska ställning och krigens gång. Prinsen,
uppenbarligen ännu påverkad af Manderfeldts utlåtelser, fann lämpligt
att fråga, om det icke vore emot svenska nationens önskan att
föra krig mot Danmark. Han fick till svar, att nationen alltid
älskar freden; hvad armén vidkommer, gör den inga reflexioner
i den vägen, utan tänker endast på sin pligt; man hade med stor
förvåning mottagit danska krigsförklaringen. [1]

Det skriftliga svar, som följande dagen lemnades, och med
hvilket Posse afreste d. 29 Juli, var långt ifrån efter önskan. [2]
Prinsen af Augustenburg uttryckte däri sin förvåning öfver att
den svenske underhandlaren ej haft någon kännedom om de
»fakta», som i Armfelts bref omförmälts såsom inverkande på
den allmänna ställningen. Han hade hoppats, hette det, att
Sverige omsider skulle hafva insett sitt verkliga intresse och
ändrat sitt system, så mycket mer som det vore öfvergifvet af
sin trolösa bundsförvandt, England. Kriget vore icke börjadt af
Danmark och ej heller önskadt af svenska nationen. Han vore
icke befogad att ingå på något stillestånd och tviflade på, att
hans konung, om frågan hänskötes till honom, vore därtill
benägen — »så länge som konungen af Sverige ej inser hvad hans
eget intresse kräfver».


[1] Jfr prinsens bref, anf. st. Däri omnämnes icke den tillrättavisning,
som låg i Posses sistnämnda yttrande, men lemnas i stället en lång
redogörelse för prinsens försvar för Danmarks krigsförklaring samt tillägges, att
därpå följde «des ouvertures sincères, qui n’étaient pas à l’avantage d’une
certaine haute personne« — naturligtvis Gustaf IV Adolf. Någon antydan
om denna del af samtalet förekommer däremot icke i Posses rapport, men
omnämnes hos Schinkel (anf. st., s. 289).
[2] Tryckt i Norske Samlinger, II: 218. Äfven den danske författaren
Forchammer, anf. st., s. 27, finner detta bref «spydigt«.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free