- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
159

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fosterlandets graf, för att däri störta mig, då det ej mer kan
frälsas. Intet är grufligare än tanken att öfverlefva det, dess ära
och själfständighet. Hvad är en individs existens i det hela?»

*



Det var under denna mörka sinnesstämning, som Armfelt d.
15 Aug. öfverraskades af konungens befallning, utfärdad Grelsby
d. 9 Augusti, att lemna sitt befäl till krigspresidenten general
Cederström och att begifva sig till sin egendom, för att där
afvakta konungens vidare befallning.

Det var ett afsked i uppenbar onåd. Hvarföre? — därom
sväfvade Armfelt i fullständig okunnighet, så väl som hans
omgifning. Underhandlingarnas misslyckande kunde endast vara den
skenbara anledningen, ty deras utgång hade ej berott på Armfelt;
och under gränskriget hade intet förefallit, som kunde föranleda
en sådan åtgärd som befälhafvarens afskedande.

Tanken på Armfelts skiljande från befälet var gammal
hos konungen; hans onåd var, såsom vi sett, tydlig ända
sedan slutet af Maj, då konungen gjorde honom ansvarig för att
Norge ej blifvit eröfradt »slutet af Mars eller början af April»
— innan trupperna voro i stånd att marschera! Att arméns
verksamhet sedan dess förlamats genom konungens egna
befallningar, särskildt genom hans order att tåga tillbaka öfver
gränsen, var något som den egensinnige monarken ej kunde eller
ville inse. Hans stämning mot Armfelt hade ej mildrats genom
det oförbehållsamma sätt, hvarpå denne låtit förstå sitt
missnöje med krigets ledning från hufvudstaden, och genom hans
sarkasmer öfver krigskollegium och Tibell, hvilka säkert ej
undgingo konungens öron. [1] Redan under konungens resa till
Finland i förra delen af Juli 1808, skrifver en samtida i Gustaf
IV Adolfs närmaste omgifning, talade han om »Armfelts
dåliga campagne och nämnde på långt håll, att han skulle mista
befälet. Presidenten Cederström berömdes och designerades till
efterträdare». [2] Utgången af underhandlingen om stillestånd

[1] Det kunde icke vara konungen behagligt att höra t. ex., att
krigsförvaltningens transporter till armén voro «förspända med sköldpaddor«, eller
följande karakteristik af fälttågsplanen: «Kunde Norge tagas med att man
skickade en fiskarbåt på sjösidan och en korporal och 12 man på landsidan,
så vore den planen, man nu ungefärligen gör i Stockholm, fullkomnad« (Ur
A:s bref April, Maj 1808).
[2] Wetterstedt till Ehrenheim 13/7 1808 (K. Bibl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free