- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
162

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det obefogadt att däri se hemligt förstånd med norska
armébefälet eller dolda planer, vare sig till en tronhvälfning i
Sverige eller till Norges skiljande från Danmark. [1]

Slaget drabbade fullt oväntadt så väl för Armfelt som för
hans omgifning. Visserligen hade han i sina bref många gånger
talat om, att det vore bäst att slippa ett befäl, som vore
förenadt med så många obehag; [2] men nyss förut hade han,
såsom vi sett, förklarat att han i farans stund ej ville lemna sin
post. Omedelbart efter mottagandet af underrättelsen skref han
till sin hustru i bitter ton: »Min belåtenhet är obeskriflig; Gud
välsigne kungen, det är den enda välgärning han visat mig, sedan
han kom på tronen.» Inför hertig Karl, som uppriktigt
beklagat Armfelts afgång, hvilken han betecknar som »en oersättlig
förlust», [3] åberopade han sitt samvetes vittnesbörd, att han
sökt fylla sina pligter. »Såsom människa och som general kan
jag begå misstag, men såsom undersåte och som medborgare
vågar jag ställa mig i jämbredd med hvem som helst. Också
känner jag mig långt ifrån olycklig.» [4] Han citerade sin
favoritförfattares, kardinal de Retz’ ord: »il y a des temps, où les
disgrâces de la cour sont des gloires publiques.» [5]

Hos vestra arméns officerare väckte befälsombytet allmän
bestörtning och sorg. »General Armfelt», heter det hos norska
fälttågets svenske historieskrifvare, »tillvann sig sina
underlydandes tillgifvenhet genom ett affabelt sätt att vara och visade
sig mot dem oftare som kamrat än förman; tänkte hastigt och
tog hastigt beslut; deltog i striden, äfven då det icke behöfdes,
och hade sitt qvarter helst nära förposterna. General Cederström


[1] För utverkandet af stillestånd ville Armfelt särskildt draga fördel
af Adlersparres personliga bekantskap med öfverste Staffelt (se A:s bref, anf.
st., s. 216, 221); men det bör icke lemnas oanmärkt, att de bref från
Adlersparre till Staffelt, som af en norsk författare (Aall, anf. st., s. 153) anföras
såsom bevis, att Armfelt «igjennem en af hans betroede Officerer aabnet
Brevvexling med en betydningsfuld Krigsmand i den norske Armée« samtliga äro
skrifna — långt sedan Armfelt lemnat befälet!
[2] Jfr ofvan, s. 148. Till J. G. Oxenstjerna skref han 17/7: «Je ne
voudrais pas fâcher le roi en demandant une démission, mais si d’une manière
quelconque je pouvais savoir, si cette demande lui serait indifférente, elle
partirait par courrier« (Eriksb. arkiv).
[3] Han skrifver (11/8): «Je sens la perte que je fais, et j’ignore les
raisons de S. M. qui l’obligent à prendre un parti si diamétralement opposé
à ses propres intérêts.«
[4] 15/8 1808. Orig. hos prof. Gyldén; jfr Björnstjerna, Anteckn. II: 27.
[5] Se om Armfelts bittra sinnesstämning under resan från Vermland
Adlersparre, 1809 års revolution och dess män, I: 163, 164.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free