- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
167

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hastighet begynt, utan nödiga förberedelser, samt oförståndigt
utfördt; det fortgick med själfförvållade motgångar och slöts utan
fördelar och utan ära.» [1]

På samma gång äro dock samtliga dessa historieskrifvare
villiga att erkänna, att ansvaret för fälttågets ledning väsentligen
drabbar konungen. [2] Det var obestridligen hans befallningar,
som från början vållade splittringen af de svenska stridskrafterna,
som hejdade framryckandet, som aflägsnade Sveriges enda
bundsförvandt, som alstrade missämja mellan befälhafvarna och som
störande ingrep i deras planer. De här meddelade utdragen ur
Armfelts brefväxling under detta fälttåg visa att, om grund till
anmärkningar finnes, så saknas ej heller bevis, att krigets utgång
ej berodde på bristande vilja och verksamhetsbegär hos honom.

Vestra arméns bedrift, som gjort den minnesvärd i Sveriges
historia, tillhör året 1809; men den nämnes ej i krigs-, utan i
revolutions-historien. Under fälttåget 1808 behandlades denna armé
styfmoderligt af dem som sutto vid styret. Och styfmoderligt har
detta fälttåg äfven behandlats i eftervärldens minne, nämligen i
Sverige: detta krig, hvars tilldragelser af norrmän omtalas med
stolthet och hvars minne ännu i dag frammanas till
nationalkänslans stärkande, [3] är i Sverige nästan förgätet. Icke därför, att
hågkomsten skulle hafva inneburit något förödmjukande, ty de
små motgångarna under gränsposteringskriget voro dock inga
nederlag, och prof saknades ingalunda på svensk mandom. Men
orsaken är lätt att finna.

Den blodiga glansen från Finlands ärofulla strid 1808 har
framför allt fängslat så väl samtidens som eftervärldens
uppmärksamhet; och den härs bedrifter, som

«frös och svalt och segrade tillika,«


[1] C. O. Palmstjerna (handskr. i K. Krigsarkivet). Äfven de hafva
funnits, som ansett, att Armfelt ej blott af ärelystnad tillrådt konungen
företaget mot Norge, utan därmed haft för afsigt att, genom splittring af Sveriges
härar, underlätta Finlands eröfring af Ryssarna. Den ofvan (s. 180)
omnämnda anonyma handskriften i Krigsarkivet omtalar denna mening såsom
gängse, ehuru förf. anser Armfelt för mycket lättsinnig och inkonseqvent att
hafva kunnat vidhålla denna hemliga plan. Beskyllningen är af den art, att
den ej behöfver vederläggas.
[2] «Armfelt handlede ikke af egen Villie, säger Ræder, men ifölge
Kongens, sin Herres, Befaling, der fölgelig var den egentlige Feltherre og
altsaa alene maa bære Skylden for Felttogets slette Udfald» ... Sedan han
anmärkt, att Gustaf IV Adolf icke hade minsta begrepp om krigföring,
tillägger han: «Det maa være en Sygdom hos de fleste Fyrster, at de
almindeligvijs troe at være födte Feltherrer og Generaler, uden at ansee Umagen værd
at foretage de dertil nödvendige Studier« (II: 538).
[3] Se t. ex. Drolsum, Det norske folk og dets forsvarsvæsen (1887),
s. 40 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:38:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/f3gd/33/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free